allaround.blogg.se

Källkritik & Slutsats på arbetet av landet Frankrike

Publicerad 2013-11-18 00:46:17 i Frankrike,

Slutsats:                                                                                                                                                              Efter att under dessa veckor studerat mitt land Frankrike, så har jag slutligen kommit fram till att det som helhet tillhör den skara av länder i världen som i dagsläget kan betraktas som demokratiskt. I Frankrike värnar man om frihet, jämlikhet & broderskap, vilket även är de 3 grundorden som de Franskafolket enligt lag ska leva efter. Dessa ord tillkom under den Franska revolutionen och betyder som sagt även i dag mycket.

Diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning är förbjuden i Frankrike. I dag är hälften av nationalförsamlingens platser fyllda med kvinnliga poster och de homosexuella i landet kan ingå registrerade partnerskap. Utvecklingen har sedan att den sittande regeringen trädde i makt utvecklats mycket. Man försöker i nuläget göra det möjligt för de homosexuella att gifta sig lagligt. Jämnställdheten är även något som på senare år blivit en het potatis att förändra och är även den är i full utvecklig.                                                                              

Styrelsesätten i Frankrike är demokratiskt då makten utgår från folket och det är invånarna i landet som både väljer vilka som ska sitta i regeringen och vem som blir president. Nyval sker vart 5 år. I Frankrike rådet det sen lågt tillbaka i tiden pressfrihet. Människor har rätt att utrycka sina tankar både verbalt och i skrift. Nästan alla de mänskliga rättigheterna är infriade i Frankrike. Trotts landets nyvarande problem med invandrarpolitiken skulle jag personligen påstå att landet har kommit en lång bit på vägen även om denna fråga är mycket viktig att så fort som möjligt hitta en lösning på så väger de positiva delarna upp den negativa. Jag kan inte peka ut ett enda land i världen som är helt perfekt i sin uppbyggda demokrati och jag tvivlar stark på att någon annan skulle kunna göra det heller. Därför måste man kolla på landet i ett helhetsperspektiv och där kan man som jag tidigare nämnt i texten förstå att Frankrike är ett mycket utvecklat och bra land att leva i.

Man skulle kunna jämföra begreppet demokrati med den tanken man ska ha när man ska skriva sin källkritik. Det finns alltid bra och lite sämre alternativ, men att vara helt perfekt eller som i min jämnföring 100 % objektiv, det mina kära läsare är en omöjlighet.

 

Källkritisk diskussion.

1.      Landguiden.se

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Massmedier,

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Politiskt-System

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Utbildning

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Aldre-Historia

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Politiskt-Systemttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Religion

 Tendens: Landguiden är en andrahands källa på internet som kom till som en vidareutveckling av Utrikespolitiska institutets klassiska skriftserie som hette ”Länder i fickformat”. Från denna skriftelse kan du hitta allt från information till en resa till att snabbt ta reda på fakta gällande ett specifikt ämne till en uppsats. Enligt Utrikespolitiska institutets hemsida (http://www.ui.se/butik/landguiden/) så är systersidan mycket pålitlig då

Innehållet ska uppdateras dagligen och omfattar information om allt från de olika ländernas befolkning, geografi, kultur, historia, språk samt politik och sociala förhållanden.

Äkthet: Enligt sidan själv är inte deras fokus att uppdater om de senaste nyheterna utan istället satsa på att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. UI har i många år försett skolan med kvalitetsmaterial vilket även förstärker källans trovärdighet då skolan endast borde jobba med material som stärker undervisningen. Ovanstående källor är skrivna av Arne Bengtsson. Han har förutom dessa faktatexter på landguiden om världens länder även skrivit skolböckerna Zigma 1-3.Utrikespolitiska institutet anställer människor i syfte att dem dagligen ska arbetar för att sprida kunskap och bilda intresse för omvärlden.

Arne och har jobbat som skribent för UI mycket länge vilket borde stärka det faktum att han gör ett mycket bra jobb.

Tid: 4 oktober 2012. Lite mer än ett år sedan vilket gör att siffror skulle kunna ändras något. Jag har därför dubbelkollat sådan typ av fakta som skulle kunna förändras över tiden.

Beroende: Varken Arne eller sidan i helhet verkar ha någon konstig/speciell koppling till Frankrike. Utan delar endast intresset om vetskap och att utbilda andra. Därför skulle jag säga att man i detta fall inte behöver vara orolig för att det skulle finnas en underliggande agenda till det som skrivs.

 

2.NE.se

http://www.ne.se/franska-revolutionen 

http://www.ne.se/100-%C3%A5rskriget?i_h_word=100+%C3%A5riga+kriget

http://www.ne.se/Frankrike

http://www.ne.se/indirekt-demokrati

http://www.ne.se/diktatur 

http://www.ne.se/lang/massmedier

Tendens: Enligt hemsidan själv finns dem till för att tillhandhålla information som är faktabaserad, opolitisk och objektiv. Skribenterna som har skrivit de artiklarna som finns på NE är ämnesexperter inom sina områden vilket borde ge källan ökad trovärdighet.

Äkthet: Även om människor är ämnes experter inom ett visst ämne är dem fortfarande människor vilket skulle kunna leda till att det dem i sina texter inte omöjligt skulle kunna råka lägga till sina egna färgade åsikter. Dock är ju detta mycket svårt att upptäcka då dem är just ämnesexperter. Jag har alltså inte ändvänt mig av fakta som på någotsätt skulle kunna färga/förändra bilden av Frankrike utan endast sådant som man på alla sidor jag varit inne på kan komma överens om stämmer.

Beroende: Denna sida är även den en andrahandskälla. Alla andrahandskällor är tolkningar av vad andra människor hört eller läst och hur dessa värderat informationen kan variera när dem sedan fört den vidare.

Tid: Hemsidan texter uppdateras löpande vilket är en mycket tilltalande faktor när det gäller tidsperspektivet. När jag kollade igenom mina länkar så fick även jag känslan av att hemsidan faktisk stod för det den utgav sig för att vilja göra d.v.s. ge människor objektiv och opolitiskt nyanserad fakta. Allt som läggs upp på hemsidan skall innan det publiceras bli mycket omsorgsfullt granskat. I ovanstående länkar är det inte frågan om att skribenten i fråga delar med sig av egna åsikter utan endast fakta som jag även dubbel kollat finns på andra sidor därför kan jag med stor säkerhet stå för att fakta som presenteras i ovanstående länkar är objektiv.

 

3.globalis.se

http://www.globalis.se/Laender/Frankrike

Tendens: Hemsidan Globalis kan både betraktas som en digital encyklopedi och en Interaktiv värld atlas. Målet med hemsidan säger skaparna vara att förmedla och jämför likheter och skillnader i mänskliga samhällen samt visa hur vi människor påverkar livet på planeten, främst med visuella hjälpmedel. På hemsida hittas följande text snutt: Globalis vänder sig främst till gymnasieskolor, högskolor och universitet, och kan användas i en mängd olika ämnen som samhällsvetenskap, naturvetenskap, biovetenskap, matematik, statistik, och IKT. Webbplatsen är särskilt väl lämpad för tvärvetenskapliga projekt och kan fungera som en referens när du arbetar med specifika ämnen”.  Sidan utvecklades även av Norges utrikesdepartiment som redan från start hade stöd från Nordiska rådets projektprogram Nordplus där utbildning och forskning ligger i fokus. Globalis har även stöd av FN, Europa rådet, WTO och andra mycket stora värdsliga organisationer vilket i sin tur borde leda till att fakta som presenteras är sanningsenlig och så pass objektiv att alla ovanstående nämnda organisationer och många fler, kan tänka sig att stödja den. Det gör även att inte ett enda företag/Organisation kan gå in och styra allt sidan ska/inte ska få skriva om vilket är mycket bra.

Äkthet: Globalis är en andrahandskälla. I texten använder och presenterar man inga märkbara värderingar som skulle kunna förändra min uppfattning och syn på landet Frankrike. Texten är alltså informativt skriven. Självklart kan sidor be-sitta felaktig information, därför har jag dubbelkollat all info på andra sidor så som landguiden och Frankrikes egen hemsida.

 Slutsatsen jag ställer kring äktheten är alltså att den skall gå att lita på.

Beroende: Globalis är en sida som tillhör FN och ägds alltså inte av en privatperson.

Jag ser i nuläget inte en enda anledning till denna organisation skulle vilja svartmåla Frankrike då deras utgångspunkt är att vara medlare för att skapa en fredlig och positiv utveckling och INTE gå i till anfall.

Tid: Hemsidan skall uppdateras med jämna mellanrum. Senast inhämtningen av information skedde detta år, vilket gör att fakta jag andvänder mig av ska överstämma bra med verkligheten.

 

4.wikipedia.org

http://sv.wikipedia.org/wiki/G8

http://sv.wikipedia.org/wiki/Direktdemokrati

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skendemokrati

http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget

ttp://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:H%C3%B6gerextrema_partier

Tendens: Wikipedia fungerar i dagensamhälle som folkets internet uppslagsbok.

 Alla människor har tillåtelse att skapa/ vara med att påverka den fakta som tar sig plats på hemsidan då den är öppen för redigering av alla.

Äkthet: Detta bidrar såklart till att man direkt kan utesluta den faktum att allt som sägs på sidan är korrekt. Alla människor tänker och färgar sina texter både medvetet och omedvetet vilket bidrar till att inläggen oftast blir subjektiva då det är en ren omöjlighet för alla människor att vara helt objektiva eftersom att vi just är människor. Jag har dock inte använt denna sida i syfte att hitta korrekt fakta utan mer för att få ett grundläggande hum om vad vissa ord har för innebörd. Anledningen till att jag just valde wikipedia var att jag personligen tycker att man får en bättre bild av ett ord om man läser om ordets rätta samanhang och inte endast slår upp ordets synonym/ motsats ord.   

Beroende: Det spelar alltså stor roll vem eller vilka som skrivit inlägget och i vilket syfte. Detta är ju såklart svårt att ta reda på då författaren till inlägget på wiki ofta lämnar dessa utan att skriva ut sitt namn dvs. anonymt.

Tid: Wikipedia är en sida som ständigt förbättras i fakta bredd. Ägarna av sidan hävdar även att man borde tolka den fakta som finns med en nypa salt då dem inte kan kontrollera allt som tilläggs, även om inläggens sägs granskas med jämnamellanrum. Detta tenderar såklart till att andra personer/ företag kan gå in och ändra den fakta som redan existerar vilket kan utge ett stort hot mot samhällets objektiva tänkande.

 

5.DN.se

http://www.dn.se/nyheter/varlden/frankrike-inleder-utvisning-av-romer/

Tendens: DN är både en pappers och nättidning där nyheter ska bli presenterade i dagligen.

 Tid: DN förändras hela tiden vilket kan vara både positivt och negativt, positivt eftersom att de gamla texterna ger vika för den nya och att tidskriteriet som är mer till nutiden. Det negativa med detta är att tidningen kan skriva en sak ena stunden och sedan efter att dem fått mer kött på benen dra tillbaka det som de uttalat sig om.

Beroende & äkthet: Som jag skrev på massmedia delen så beror nyhetensvinkling på vem som framför den. Därför kan man aldrig säga att tidningskällor är helt objektiva. I dagensamhälle anses tidningen DN ha en liberal politisk ställning vilket gör dem till en mycket seriös tidning. Trots att DN aktivt jobbar med jämnställdhetsfrågor, utrikes och inrikes frågor kan jag inte helt lita på tidningen fullt ut då den påvisar subjektiva fallvinklar så som att författaren lägger in sina egna åsikter i texten. Jag är medveten om detta men ville med denna länk visa hur olika problem uppstår i ett land dvs. att inte alla människor delar samma värderingar.   

 

6. Europaportalen.se

http://www.europaportalen.se/2010/08/frankrike-avvisar-700-romer-trots-kritikF

Tendens: Europaportalen är webbtidningen om EU och Europa med daglig opartisk bevakning från egna redaktioner i Stockholm och Bryssel.

Tid: Tidningen har varit verksam i 13 år gammal. Varje dag så publiceras nya nyheter vilket gör att man skall få ta del av dem allra senaste förändringarna i världen. Tidskriteriet stöds dock relativt bra då fakta som tas upp är mycket aktuell och även lättare att utreda då för -och emot bevisen alltid tolkas mer realistiskt ju fortare dem förs vidare, då människans minne av händelser med tiden endast blir sämre. Andledningen till varför jag valde denna sida när jag skulle skriva mitt inlägg var för arr den tog upp främlingsfientligheten vilket är något som rör alla länder och även betraktas som en viktig fråga.                                                                                                                                                                         Äkthet: Europaportalen ägs av föreningen Europaportalen.se vars medlemsorganisationer representerar arbetsgivare eller löntagare på den svenska arbetsmarknaden. Detta kan såklart ge subjektiva och ensidiga sätt att se på olika saker. Det är bevisat att vuxna människor inte har samma förmåga att bilda helt nya tankbanor kring problemlösning, då det tar för mycket av kroppens energi. Vad som händer då är att hjärnan lätt agerar utefter de argument som redan är skapade i hjärnan samt att tron om att det endast finns ett rätt svar på en fråga ökar. Denna tendens finns dock i alla mina källor. Medlemsorganisationen består även av helt vanliga människor vilket gör det omöjligt att utesluta alla sorts typer av subjektiv nyansering och att alla hela tiden andvänder dem objektiva glasögonen.                                                                                                            Beroende: Denna webbtidning har som alla andra tidningar svårt att vara helt objektiva då människor har olika bild om vad som är den ”riktiga” verkligheten. Har dock inte hittat några tecken på att sidan skulle vara vinklad mer åt något politiskt håll vilket gör att jag kan drar slutsatsen att tidningen strävar efter objektivitet.          

 

7. Forskning.se

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/hurpaverkasviavmassmedia.5.61c03dad1180e26cb8780005282.html

Tendens: Forskining.se är en nationell webbsida där forskningsinformation drivs och utvecklas av tolv myndigheter d.v.s. stiftelser som finansierar forskning samt landets lärosäten. Sidan har i uppgift att samla och sorterar material om forskning, kompletterar med översiktlig information samt prioriterar det enkla och begripliga förklaringarna. Sidan ansvarar även för att sökning på svensk forskning kommer upp.

Äkthet: Jag skulle säga att denna sida är så pass objektiv det bara går att vara, då allt dem skriver om grundas i undersökningar som måste anses som objektiva för att bli godkända av samhället alltså för att bli placerade in under sanningskolumnen.

Beroende: Sidan presenterar endast fakta som kan bevisas vilket gör att källan måste vara korrekt.

Tid: Det står ingenstans när inlägget är publicerat vilket gör det till en mindre bra källa då nya forskningar skulle kunna påvisa det motsatta. Jag kollade dock upp detta och hittade ingenting som skulle kunna motargumentera deras ståndpunkt vilket borde göra källan rätt och riktig.

 

    8. Ekonomifakta.se

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/

Tendens: Ekonomifakta sysslar med att offentlig göra ekonomifakta och vänder sig främst till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

Äkthet & beroende: Sidan är en andrahandskälla deras främsta uppgift är att leverera statistik för beslutsfattande, debatt och forskning.

All fakta är hämtad från b.la följande sidor: SCB, OECD och Eurostat. Dessa källor skall vara så korrekta som det bara går då t.ex. SCB (statistiska central byrån) har fått uppdrag av regeringen och andra myndigheter att fastställa fakta om skatterna m.m. Detta gör att siffrorna måste vara så nära sanningen som möjligt då dem påverkar så pass många människor. Skulle dessa källor inte vara trovärdiga hade vårt samhälle sett ut på ett helt annat sätt.

Tid: uppdateras dagligen vilket gör källan trovärdig.

 

9. Mänskligarättigheter.se

http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/fn-s-allmanna-forklaring

Tendens: Denna sida är till för att upplysa alla länderna som alla medlemar i FN  om punkterna för de mänskliga rättigheterna  (som följande länder även varit med byggt upp och lovat agera efter. Här är det såklart mycket svårt att tala objektivt då alla argument har någon typ av politisk nyansering när det gäller att välja ut vilka problem landet har.                                                                                                                                        Tid: Informationen jag har använt, har främst varit i syfte av att få en överblick över hur de mänskliga rättigheterna ser ut i Frankrike för tillfället. Jag har använt mig av den senaste rapporten där tidskriteriet inte är något problem.

Äkthet: Hemsidan är inte en förfalskning då den har regeringskansliets logga samt att kontaktuppgifterna som kan återfinnas längs ner på sidan stämmer överens med de verkliga.

Beroende: längst ner i texten står det att den är författad av manskligarättigheter.se och att vissa delar av informationen skall vara hämtad från EU vilket gör källan till en halv sekundärkälla. Detta genererar till att källan inte är helt pålitlig då information kan ha förändras andra gången den tolkades/ skrevs ner.

 

 

 

 

Källkritik, slutsats - Irland

Publicerad 2013-11-17 22:00:10 i Irland,

Slutsats

Irland är ett land med massmedia kapabel att utföra sina uppgifter, en religion som är omdebatterad i människorättssammanhang, en politik som skiftar ofta och ett klimat som inte spelar någon roll i det här sammanhanget. Vad Irland kan förbättra(eller iallafall ta sig tid att diskutera) är frågan om jämställdhet för alla, valdeltagande för ett större politiskt engagemang, och frågan om rättvisa inom katolicismen, till exempel frågan om det är rätt att föda in barn i en så pass strikt religion. Något som kan bli ett problem i framtiden är om landet skulle fortsätta på sin restriktiva bana, dvs den senaste lagen mot hädelse eller fortsatta svårigheter att få göra abort även om livet är i fara. Problemet i detta är att befolkningen blir otroligt styrd vilket hämmar många av de mänskliga rättigheterna.
 
Min källkritik
För det första så glömde jag bifoga källorna i inlägget om mänskliga rättigheter men jag tror jag lyckades ändra det. Om inte, så har jag hur som helst bifogat källorna i detta inlägg.
NE
Ett misstag jag gjort är att det inte går att logga in på NE utanför skolan utan ett eget konto, vilket jag inte har, så jag kan inte bifoga den fulla länken dit utan man kommer till en sida som ber en att logga in för att få läsa artikeln. Detta är såklart en lite onödig miss, men inte mycket att göra åt just nu.
    Jag använde NE som källa eftersom det garanterat är en äkta källa, då den är mycket ansedd och även finns i bokform, vilket kräver en faktakoll och en ansvarig utgivare innan utgivning.
    Jag anser att tidskriteriet är uppfyllt eftersom det står "copyright NE 2013" längst ned på båda sidorna. Det räcker för mig, att artiklarna inte nödvändigtvis ändras men åtminstone kollas upp tillräckligt ofta.
    Beroendet anser jag det inte vara något fel på eftersom NE som sagt är ett ansett uppslagsverk, och jag avfärdar tanken på att beroende åt något politiskt håll skulle påverka mina inlägg på något sätt. Därför är beroendet enligt mig inte viktigt i det här fallet.
    Källan är en andrahandskälla, som alla andra av mina källor, då jag inte haft någon förstahandskälla att fråga om något gällande Irland. Detta tror jag påverkar min äkthet i mina inlägg mycket lite, då NE ändå är relativt nära sanningen i och med faktakoll och så vidare.
Regeringen
Hemsidan är äkta, då den är regeringens officiella hemsida. Sanningshalten bör vara hög eftersom det är just en statlig hemsida och jag ser ingen anledning att ljuga om utrikes information som man lätt kan hitta på andra ställen också.
    Sidan är uppdaterad senast 2012, vilket ger mig vad som behövs gällande tiden. Det ligger tillräckligt nära nutid för att uppfylla mitt kriterie.
    Beroendet tror jag inte påverkar sanningen i mitt inlägg eftersom det inte behandlar något ämne som kan påverkas jättemycket av subjektivitet. Dessutom är regeringens hemsida och innehållet konstant oavsett om Sverige byter styre, vilket gör att jag litar på den.
    Detta är också en andrahandskälla, vilket gäller alla andra källor också, men det var det jag hade till godo och jag har inte hittat något bättre.
Landguiden
Källan är äkta, då den finns på uppdrag av regeringen, läs det jag skrev om äktheten under rubriken "Regeringen".
    Tre av sidorna är uppdaterade 17 sep 2012, vilket räcker för mig vad gäller tid. En av källorna innehåller information från 2013, vilket också räcker för mig vad gäller närhet i tid.
    Beroendet anser jag inte vara stort nog att vara ett problem. Dessutom är sidorna om utbildning och religion inte särskilt viktiga enligt mig, eftersom de bara bygger upp det rena faktainlägget om Irland(det första). Jag anser inte det inlägget särskilt viktigt förutom som inledning till hela projektet och för att ge en liten bild av landet, jag tycker att fördjupningarna är viktigare.
    Även detta en andrahandskälla men fullständigt acceptabel.
Wikipedia
Man ska normalt sett inte lita fullt ut på Wikipedia utan att kontrollera artikelns egna källor och därefter värdera den, då vem som helst kan skriva och ändra fritt där, men som det står högst upp i artikeln så passar artikeln bättre på Wikisource, Wikipedias sida för lite mer sanningsenliga och faktakollade inlägg. Wikisource verkade som ett bra alternativ till vilka andra pålitliga källor som helst, så artikeln dög för mig.
    Sidan är uppdaterad november 2013, vilket räcker bra.
    Det är svårt att visa beroende i någon form då det handlar om att återge exakta ord, vilket de mänskliga rättigheterna är, från FN. Detta går också att hitta på många andra ställen = många andra källor bekräftar faktan, vilket gör att källan är bra nog.
    Andrahandskälla även här, men med förstahandskälla som egen källa: FN. 

Övrigt
Jag har bara använt svenska källor, vilket kan påverka min sanningsenlighet negativt eftersom det inte handlar om Sverige. Jag har alltså inte riktigt fått insider-information, som kanske skulle vara bra när det gäller att just beskriva hur landets situation är. Å andra sidan så kanske det är bra att se just länder utifrån, eftersom mycket som verkar normalt i ett land kan verka underligt i ett annat. Ändå kan det pågå saker i landet man inte kan se utifrån, till exempel om landet är extremt restriktivt med vad som släpps ut i världen. Min slutsats är helt enkelt att mina källor duger, men jag borde haft med några insider-källor också
    Angående beroende och vinklingar i källorna har jag övervägt under den här perioden hur viktigt det är i det här sammanhanget. Jag tror nämligen inte att vinklingar, som inte är rena lögner(vilket påverkar äktheten) utan bara små förändringar i synsätt positivt/negativt eller framhävningar spelar så stor roll här, eftersom det jag skrivit inte handlar om ren politik utan snarare vad som finns i landet och varför. Vinklingar politiskt spelar heller inte så stor roll eftersom mycket av det jag skrivit handlar om religionen. Dessutom kan källor inifrån ett land vara mer vinklade för att få landet att verka felfritt för omvärlden, vilket kanske ändå gör det positivt att jag bara använde källor utifrån.
 
Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_deklaration_om_de_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheterna
Regeringen
http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42483
Landguiden
http://www.ne.se/user/login.jsp?redir=/lang/irland/sociala-f%C3%B6rh%C3%A5llanden&loginRes=2
http://www.ne.se/lang/irland/213320?i_whole_article=true

Massmedia - Irland

Publicerad 2013-11-17 19:50:00 i Irland,

2 av 3 irländare har tillgång till internet(2011), och det går 109 mobiltelefonabonnemang per 100 människor(2009) - att jämföra med Sveriges 9 av 10 internetanvändare och 123 abonnemang samma år. De flesta TV-kanaler är statliga, men det finns inte så många av dem. Ett antal radiokanaler finns, både statliga och privata. RTI, det statliga bolaget, är oberoende i sina övervakningar(eller ska vara, även om det är omöjligt att vara fullständigt objektiv). Tidningarna är visserligen små i sin utsträckning, men existerar, främst i storstäderna. Tidningarna är både brittiska och irländska. Källa: Landguiden
 
Detta låter som ungefär vad som krävs för att kommunikationen i landet ska fungera som övervakare. Övervakning från utlandet finns(brittiska TV-kanaler som många har tillgång till och tidningar) vilket gör att man inte bara får se nyheter inifrån utan även hur det ser ut utifrån landet. Ett oberoende TV- och radiobolag finns, som kan se över politiken, rättssystemet och allt annat värt att övervaka utan att bli alldeles för subjektivt. Kort sagt, det finns en nästintill garanterad möjlighet(åtminstone teoretiskt) för den som vill ta reda på vad det är som pågår i världen eller på Irland. För att fortsätta så går jag vidare till media i stort, och här följer en diskussion om vinklingar och hur offentliggjorda saker uppfattas.
 
Massmedia krävs i stort sett bara för övervakning, och då främst av personer med makt eller inflytande. Detta gör det viktigt att det finns olika synvinklar på samma nyhet, och för att det ska finnas krävs mångfald. I teorin bör detta vara möjligt på Irland även om intrycket jag har fått av landet under de senaste veckorna är att befolkningen bor lite som under en sten, men om alla bor under samma sten(vilket jag får intrycket av nu då jag fördjupar mig i median, vilket betyder att folket inte alls är så passiva som jag tidigare trott) bör det ju inte heller vara något problem då man ändå får ta del av saker som händer.
    För att återgå till mångfalden och synvinklar, så tror jag inte bara att det är viktigt med objektivitet, utan även subjektivitet i viss grad. För att det ska fungera krävs det då att det finns två totalt olika synvinklar på samma händelse(till exempel en katolsk och en ateistisk, eller en liberal och en konservativ synvinkel), och dessutom att åhöraren tar del av båda. På detta sätt får man syn på nackdelar i ett förslag eller en nyhet man kanske inte skulle fått annars, då "fiender" eller motsatser ofta försöker framhäva det negativa i motståndarnas framställning. Till exempel är det för katoliker kanske naturligt med ett abortförbud, men totalt fel i människorättsaktivisters ögon.
    Tar man då del av båda parters debatter får man, visst, två ganska subjektiva inställningar till samma nyhet i median, men detta gör det möjligt att skapa en EGEN bild av vad som hänt. För att exemplifiera så skulle man kunna mata sig full av information som ska vara objektiv, men skapar man sig verkligen en egen bild då? Svaret är förmodligen nej, vad som händer då är antagligen att man tar faktan på orden och får en helt färdig bild i huvudet utan möjlighet att förändra den.
    Något som krävs för människor är då en förmåga att inte tro på allt, utan att faktiskt vara kritisk till det man hör från båda parter. Utan den förmågan kan man lätt tro på den ena subjektivt beskrivna händelsen, vilket skulle göra mer skada än att få i sig en objektiv bild av en nyhet(vilket såklart inte är fel eftersom den objektiva bilden i viss mån visar verkligheten)
    Ta mig inte på fullt allvar nu, detta är bara en teori som bara skulle fungera i verkligheten om man alltid hade tillgång till två motsatsers synvinkel på samma nyhet, vilket nog aldrig är fullt möjligt. Men det jag försöker säga är att även om median försöker vara objektiv gör den ändå att vi FÅR en bild istället för att kunna SKAPA oss en bild. Detta går, enligt mig, rakt emot allt vi har fått lära oss om att vara kritiska och skapa egna uppfattningar. Det är trots allt median som har makten över vad som publiceras, och det som publiceras är det vi människor får se.

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Massmedier
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/sverige/Massmedier

USA källkritik

Publicerad 2013-11-16 22:28:00 i Allmänt,

Källkritik blogg

[1] http://globalis.se/Laender/USA 7/10-13

Tendens: På hemsidan finns information och statistik om olika länder. Det är naturligtvis viktigt att dubbelkolla att informationen är aktuell, vilket jag har gjort genom att jämföra den med landguiden.se och cia.gov. Jag anser inte att det finns några märkbara värderingar i texten. Den är informativt skriven och syftar inte till att påverka min uppfattning om landet. Genom att använda sig av felaktig information hade den självklart kunna göra detta, men eftersom att samma information finns på ett antal andra sidor så drar jag slutsatsen att den inte ger ut felaktig information.
Beroende: Globalis.se tillhör FN och är alltså inte ägd av en privatperson. Jag ser ingen anledning till att FN skulle hitta på information om USA då detta till att börja med skulle uppröra supermakten oerhört, vilket FN inte vill, och FN har inga direkta vendettor med USA. 
Äkthet: Hemsidan är äkta.
Tid: 11/09-13. Jag läste det 7/10-13. Jag anser informationen jag har hämtat från hemsidan vara aktuell.

 

http://www.usnews.com/news/blogs/washington-whispers/2012/06/08/why-there-are-so-few-women-in-congress

Tendens: US news är ett väldigt gammalt magasin från 1930-talet och startade som privatägd vilket den fortfarande är, står det i informationen på hemsidan. Dess syfte är att informera och ta fram relevanta åsikter och fakta. De verkar inrikta sig mycket på politik. Den var ursprungligen en tidning men blev senare ett magasin eftersom att det drog till sig fler läsare. Detta får mig att dra slutsatsen att informationen som tidningen ger ut är utvald efter hur pass intressant den är samt även något vinklad så att den ska verka mer intressant. Magasinet verkar vara seriöst så jag tror inte att de har hittat på någonting, men jag tror att de har förenklat och ”piffat upp” vissa delar lite. Detta tar jag i beaktning när jag läser texten.
Beroende: Eftersom att magasinet är privatägt och är beroende av sina läsare för att det ska gå runt så vill de självklart att innehållet ska vara eftertraktat. Det är en trend i USA att skriva om politik och då ta ställning inom olika frågor, inte minst inom radio där radioprataren ofta argumenterar hårt för sin egen åsikt. Detta gör att jag tar i beaktning att sidan inte strävar efter att vara speciellt objektiv och låter bli att ta upp olika åsikter och perspektiv, såvida de inte stärker de egna argumenten ytterligare.
Äkthet: Sidan är äkta och till hör US news magazine.
Tid: Texten är från 2012. Jag anser därmed tidskriteriet vara uppfyllt eftersom att valet var strax därefter och det inte har skett några andra val däremellan.

 

[4] http://www.scholastic.com/browse/article.jsp?id=4975

Tendens: Scholastic är ett vinstdrivande företag och strävar därmed efter att locka till sig så mycket köpare som möjligt. Just därför att det är ett vinstdrivande företag så skulle man i det här fallet kunna tänka sig att informationen är korrekt, med tanke på att företaget arbetar med att sälja läromedel och vem vill köpa läromedel från en hemsida som ger ut falska uppgifter? En nackdel med detta kan dock vara att den antagligen är väldigt politiskt korrekt och inte tar upp ifrågasättande åsikter/åsikter av annan mening än vad som är trendigt att tycka i samtiden. Artikeln ”Women in the US today” handlar om kvinnornas situation i USA idag. Man får tänka på att det är en analys gjord och grundad på författarens egna åsikter och uppfattningar. För att få ett helhetsperspektiv måste man därför använda sig av en till källa med en annan uppfattning.
Beroende: Sidan är fristående och riktar sig till lärare, föräldrar och barn. Den tillhör företaget Scholastic som sedan 1920-talet har arbetat med att ta fram läromedelsmaterial till skolor. Enligt dem själva så används deras material av 90% av alla skolor i USA, huruvida det stämmer eller inte är dock svårt att svara på. De skulle kunna skriva så därför att de vill verka mer trovärdiga eller populära och locka fler köpare/användare.
Äkthet: Hemsidan är äkta.
Tid: Det står inte när artikeln är publicerad. Detta är en nackdel eftersom att jag då inte kan vara säker på att informationen stämmer överrens med dagens läge. Jag anser dock att källan ändå är användbar för att bilda sig en uppfattning om kvinnornas situation eftersom att jag inte letar efter statistik och siffror utan mer är ute efter att skapa mig en översiktlig bild.

 

[5] http://www.foxnews.com/opinion/2013/02/05/to-be-happy-must-admit-women-and-men-arent-equal/

Tendens: Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så har Fox News, även kallad Faux News (efter det franska ordet ”falsk”) av kritiker, många gånger fått kritik för att visa nyheter till konservativa Republikanernas fördel. Jag har därför endast använt mig av källan i ”kontrast” med andra källor för att få en nyanserad bild och inte sett den som en sanning.
Beroende: Medieföretaget ägs av Rupert Murdoch och riktar sig till större delen av befolkningen – speciellt de som har republikanska åsikter.
Äkthet: Hemsidan är äkta.
Tid: Texten är publicerad 5/2-2013. Jag läste det 15/10-13.

 

 

 http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien

 

Tendens: Vad jag kan se så har manskligarattigheter.se ingen anledning att vinkla innehållet i sin text, även om jag förstår att texten självklart är vinklad på vissa sätt ändå då ingen text kan vara objektiv. Man får dock intrycket av att de har undvikit att använda värdeord och texten är formellt skriven. Hemsidan är Svensk och Sverige har inget uppenbart intresse av att vilja framställa USA i dålig dager då länderna mestadels kommer överrens. Men just eftersom att den är Svensk så får man ha i beaktning att människorna som har skrivit texten analyserar och ser på det Amerikanska samhället ur ett svenskt perspektiv, vilket kan skilja sig från landets eget perspektiv.

 

Äkthet: Hemsidan är inte en förfalskning. Den har regeringskansliets logga och det går att kontakta dem.

 

Tid: Informationen jag har använt från den här sidan är främst för att få en överblick över de mänskliga rättigheterna i USA. Texten är från år 2012, den är alltså 1 år gammal vilket jag anser vara en överkomlig tidsrymd.

 

Beroende: Texten är författad av manskligarättigheter.se, men delar av informationen kommer från EU vilket gör den till delvis en sekundärkälla. De har dock ingen källhänvisning i sitt dokument vilket jag anser är dåligt.

 

[2] http://www.svd.se/nyheter/utrikes/hur-fungerar-kongressen_1811383.svd 

Tendens: Eftersom att informationen kommer främst från sekundärkällor så ökar risken för selektiv perception när journalisten skriver om det som den själv anser är viktigt att få med, samt det den tror kommer intressera läsarna. Texten är dessutom inte bara skriven i informativt syfte utan ska vara underhållande också eftersom att den vill attrahera läsarna. SVD är dock en av Sveriges största dagstidningar och skulle inte ha så många läsare ifall fakta-informationen var felaktig eller väldigt vinklad åt något politiskt håll. Det är däremot viktigt att vara medveten om att den tendensierar åt högern och betecknar sig som obunden moderat[1]. Eftersom att jag inte har använt mig av källan som en åsiktsförstärkare så påverkar dock inte detta informationen jag hämtat från sidan speciellt mycket. Tidningen skriver alltså inte om sina egna åsikter ang. den Amerikanska kongressen.
Beroende: SVD ägs av den norska förlagskoncernen Schibstedt. Informationen kommer i förstahand från sekundärkällor då texterna skrivs av journalister som intervjuar andra människor och hittar information genom research – alltså de innehar den inte själva.
Äkthet: Sidan tillhör Svenska Dagbladet och är därmed äkta.
Tid: Jag hämtade informationen från sidan 7/10-13. Texten är skriven år 2008 och senast uppdaterad 2009. Även boken Zigma från år 2010 förklarar dock det Amerikanska valsystemet på liknande sätt och det är inte speciellt troligt att de har ändrat sitt valsystem under de senaste 3 åren utan att det skulle ha funnits information om det. 

 

[3]http://iipdigital.usembassy.gov/st/english/pamphlet/2013/04/20130416145829.html#axzz2h9iaNIyB

Tendens: Eftersom att källan tillhör Amerikanska Ambassaden så är informationen troligen vinklad till Amerikas fördel. Detta innebär att de troligen låter bli att ta upp alltför negativa restriktioner och åsikter om deras yttrandefrihet (som är ämnet jag använt den här källan för att hämta information om) som kan sätta landet i negativt ljus. Därför är det viktigt att jag använder mig av fler källor än bara denna för att få en nyanserad bild av, i det här fallet, yttrandefriheten. Helst minst en källa som inte tillhör Amerikanska myndigheterna.
Beroende: Sidan är en sekundärkälla och använder sig alltså av andra källor för att skriva sina artiklar. Jag anser dock inte att detta gör källan mindre trovärdig eftersom att dessa andra källor är välkända böcker och broschyrer om den Amerikanska Yttrandefriheten.
Äkthet: Sidan är äkta och sammanlänkad med b.la. US ambassaden och utrikesdepartementet.
Tid: Texten är skriven den 17 April 2013. Jag hämtade informationen 8/10-13

 

[4] http://www.uscourts.gov/educational-resources/get-involved/constitution-activities/first-amendment/free-speech.aspx

Tendens: Informationen från den här källan är troligen inte vinklad mer än att den är så ”objektiv” i sin text att den inte tar upp varken för- eller nackdelar med lagen. Därför bör jag använda mig av andra källor för att få en mer översiktlig bild av vad yttrandefriheten egentligen betyder för landet och på vilka sätt den inte är kompatibel/fungerar i praktiken med vad som står i lagboken. Tack vare den här källan kunde jag dock få mig en överblick av vad som exakt står i lagboken och vad som innebär med detta.
Beroende: Källan tillhör den amerikanska domstolen som är en av de tre statsmakterna – den dömande. Den använder sig av lagboken för att styrka sina texter vilket jag anser trovärdigt.
Äkthet: Sidan uscourts.gov är äkta och tillhör den Amerikanska domstolen.
Tid: Det står inte när informationen senast var uppdaterad, men eftersom att ”Yttrandefrihet” är en grundlag i USA så utgår jag från att den inte har ändrats. Självklart har jag använt mig av andra källor för att dubbelkolla detta. Jag hämtade informationen från sidan 7/10-13

 

[2] http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Aldre-Historia

Tendens: Jag tror inte att informationen från den här sidan är vinklad med avsikt eftersom att den tillhör Utrikes Departementet; Stockholm stad, som nog inte har som avsikt att uppröra andra länder genom att ge ut felaktig information. Självklart måste man dock ändå ha selektiv perception, gallring och sekundärkällefaktorer i tankarna när man läser. Ingen text är helt objektiv, värderingar finns alltid invävda, och därför har jag använt mig av andra källor såsom Wikipedia och Globalis för att bekräfta informationen och försöka få en bra helhetsuppfattning. Vad författaren av texten hos Landguiden tycker är oviktigt kanske Globalis tyckte var viktigt t.ex., och det kan handla om information som ändrar min uppfattning helt.
Beroende: Sidan tillhör Utrikespolitiska Departementet och är troligen både en sekundär- och primärkälla beroende på vilken av dess texter du läser. Inlägg om USA’s historik är självklart ännu mer än sekundär källor, men eftersom att andra sidor också är överrens när det gäller historiken så litar jag på det som står.
Äkthet: Sidan är äkta och tillhör Utrikespolitiska Departementet.
Tid: Texten är uppdaterad 24 Oktober 2013, jag hämtade informationen från sidan 27/09-13. Jag anser texten uppfylla tidskriteriet.

 

[6] http://www.svt.se/nyheter/usa-s-kongress

Tendens: Jag hittar inga källor som ger ut motstridig information till vad som står på svt.se. Svt.se är inte statligt ägt och anser sig vara fritt från både politiskt och kommersiellt inflytande. Texten om den Amerikanska kongressen anser inte jag vara värderande på något sätt utan snarare informerande, vilket var anledningen till att jag använde mig av den; den förklarade hur kongressen fungerade på ett bra sätt.
Beroende: Det står inga källhänvisningar i texten. Jag anser inte att detta gör källan mindre trovärdig eftersom att jag har hittat oberoende källor som skriver samma sak. Information om den Amerikanska kongressen är inte svår att hitta och svt.se är en välkänd nyhetskanal som inte skulle vinna någonting på att ge ut felaktig information. Hade informationen varit felaktig hade den troligen inte publicerats eftersom att den måste gå igenom andra granskare först.
Äkthet: Hemsidan tillhör svt.se och är äkta.
Tid: Artikeln är skriven 4 Januari 2007. Jag hämtade informationen från sidan 27/09-13. Jag anser att tidskriteriet hade kunnat uppfyllas bättre med en senare skriven källa, men eftersom att jag har jämfört källan med andra oberoende källor som skriver liknande såsom läroboken Zigma eller svd.se så anser jag att informationen angående den Amerikanska kongressen vara relevant.

 

[8] http://en.wikipedia.org/wiki/Poverty_in_the_United_States

Tendens: Eftersom att wikipedia.org är en sida som vem som helst kan skriva på så kanske den är en av de minst tendensiösa sidor som finns. Om vem som helst kan skriva så kan man ju redigera information som inte stämmer och hålla informationen ständigt uppdaterad. En nackdel med det här är dock att ändringarna måste godkännas av ”ledningen” först, vilken skulle kunna vara tendensiös i sig och bara acceptera information som ligger i dess eget intresse. Att sidan har en ledning som godkänner ändringarna är samtidigt en fördel, då detta gör att informationen måste vara korrekt för att godkännas.
Beroende: Wikipedia.org är en omdiskuterad sida att använda som källa eftersom att vem som helst praktiskt taget kan gå in och skriva vad som helst på den. Det största beroendet källmässigt som sidan har är att den är beroende av att privatpersons-skribenter engagerar sig och går och skriver information på sidan. Detta är på både gott och ont, eftersom att man inte vet vems intresse privatpersonerna skriver för.
Äkthet: Sidan tillhör Wikipedia.org och är äkta.
Tid: Sidan var senast redigerad 1 November 2013. Jag hämtade information från sidan 1/10-13

 

[9] https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html

Tendens: CIA är en Amerikansk underrättelsebyrå som har landets säkerhet i fokus. Eftersom att sidan tillhör en byrå som har landets bästa för sina ögon så är det rimligt att tänka sig att de inte är kritiska i sin granskning av moderlandet. Därför är det viktigt att hitta oberoende källor som stärker informationen som finns på CIA.gov och jämföra med. Jag använde mig av CIA för att hitta information om hur många procent av den Amerikanska befolkningen som tillhörde vilken religion och anser mig inte ha någon anledning att tvivla på siffrorna jag hittade.
Beroende: Sidan tillhör den Amerikanska regeringen och kan därmed antas vara hårt kontrollerad. Detta är en fördel faktamässigt sätt eftersom att det som står på sidan uppdateras kontinuerligt. Det är också en primärkälla.
Äkthet: Sidan tillhör Central Intelligence Agency och är äkta.
Tid: Senast ändrad 4 september 2013, jag hämtade informationen 28/09-2013

 

[10] Medialized: Nothing but the truth, av Johan Romin, Erik Sandström, översättning: Marie Lidgren, 2011
Tendens: Filmen syftar till att visa hur mycket av det som media sänder ut som är färgat av journalisternas/redaktionernas egna åsikter. Filmen pratar b.la. med avhoppade journalister från högervinklade Fox News, som berättar hur man låtit risken att bli stämd
Beroende: Filmen är gjord av UR.
Äkthet: Filmen har gjorts av UR.se och är äkta.
Tid: Videon sändes 24 oktober 2013.

[11] Zigma. Av Bengt Arne Bengtsson. Tryckt hos Liber AB. Utgivningsår 2010
Tendens: Vad författaren Bengt Arne Bengtsson har för personliga åsikter är svårt för läsaren att veta och därmed blir det svårt att avgöra på vilket sätt han har vinklat sin skrift. Eftersom att det är en lärobok, med avsikten att vara så objektiv som möjligt, som har granskats av många läsare så utgår jag ifrån att vad som står i den stämmer även om den inte alltid lyckas täcka alla olika perspektiv. Den är trots allt skriven i syftet att lära ut; inte att övertyga om en viss åsikt.
Beroende: Boken har hämtat material från ett antal olika källor och är inte en primärkälla. Eftersom att det är en lärobok så syftar den, förhoppningsvis, till att vara så objektiv som möjligt och försöker att ta fram problem och information ur olika perspektiv.
Äkthet: Det är en lärobok. Den är ej förfalskad.
Tid: Boken gavs ut år 2010 vilket jag anser vara ett överkomligt tidskriterie. Varken media eller den Amerikanska kongressen som jag använt boken för att hitta information om, lär ha förändrats speciellt mycket på 3 år.



storbritannien - källkritik

Publicerad 2013-11-16 22:01:11 i Allmänt,

Slutsats

Storbritannien är en väldigt bra union med väldigt mycket makt. Yttrandefrihet och andra viktiga demokratiska lagar följs till punkt och pricka. Landet har stor medieproduktion och det finns fristående medier.

Landet behöver arbeta med klasskillnaderna som uppstod iochmed industriella revolutionen, segregation och hur minoriteter behandlas. Lösningar på detta kan t.ex. vara olika lagar, vilket de faktiskt arbetar med, en annan viktig del i att kunna lösa detta är att regeringen visar nolltolerans kring rasism och trakasserier p.g.a etnicitet eller religion osv. Det som kan bli ett problem med det i dagens samhälle är att folket då istället vänder sig till extrimistiska partier för att de faktiskt delar deras främlingsfientliga tankar. Jag tror att utbildning är vägen till att individer ska inse att invandring och mångkulturalitet berikar samhället och inte "förstör" det, vilket regeringen i Storbritannien också verkar ha förstått då (som jag tidigare skrivit om) det finns obligatoriska skolämnen som lär ut om t.ex. olika minoritetsgrupper. 

 

 

Källkritik

http://www.ne.se/valkrets?i_h_word=enmansvalkretsar

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien/Massmedier

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080314/cdd85c2bafe846e83c27bb8a33b70bcf/Storbritannien.pdf

http://www.childrenssociety.org.uk/sites/default/files/tcs/fair_and_square_campaign_report.pdf

http://sv.mccarrisonsociety.org.uk/chairmans-comments/list-chairs-comments/1252-1-2-million-children-in-england-in-poverty-missing-out-on-free-school-meals-petition

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080314/cdd85c2bafe846e83c27bb8a33b70bcf/Storbritannien.pdf

http://www.ne.se/tryckfrihet/tryckfrihetens-uppkomst

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien?p=1

http://www.parliament.uk/about/how/elections-and-voting/general/

http://www.jonworth.eu/segregation-in-brixton/

http://avpixlat.info/newsdesk/nigel-farage-ukip-angriper-den-vaxande-pkkulturen-i-storbritannien

http://tommyhansson.wordpress.com/2009/05/14/storbritannien-mot-pk-diktatur/

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/

http://www.ne.se/bl%C3%A4ddra/historia-religion-och-filosofi/historia/geografiskt-indelad-historia/europa-historia/brittiska-%C3%B6arna-historia/england-historia

http://www.globalis.se/Laender/Storbritannien

http://www.sakerhetspolitik.se/Globala-sidor/Ordlista/V/Veto/

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Nordirland

http://sv.wikipedia.org/wiki/Irlands_historia

http://www.globalis.se/Laender/Grupperingar-av

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien/Religion

Häfte – irlands historia – Marie Möller

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/internationellt/

http://www.ne.se/tryckfrihet/tryckfrihetens-uppkomst

-------------------------------

Landguiden

Globalis

NE

http://www.childrenssociety.org.uk/sites/default/files/tcs/fair_and_square_campaign_report.pdf

http://sv.mccarrisonsociety.org.uk/chairmans-comments/list-chairs-comments/1252-1-2-million-children-in-england-in-poverty-missing-out-on-free-school-meals-petition

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080314/cdd85c2bafe846e83c27bb8a33b70bcf/Storbritannien.pdf

Häfte – irlands historia – Marie Möller, wikipedia

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/internationellt/

http://www.parliament.uk/about/how/elections-and-voting/general/

 

 

Landguiden

Landguiden är det utrikespolitiska institutet, informationen här uppdateras ständigt och texterna är objektivt skrivna, alltså inte vinklade på något sätt. Innan någon information publiceras här prövas innehållet så att man vet att det stämmer överens med verkligheten, alltså är det äkta. Det är dock en andrahandskälla.

Globalis

Denna källa är en interaktiv (samverkande) värld atlas och en digital encyklopedi. Källans mål är att jämföra likheter och skillnader i mänskliga samhällen och visa på hur människan påverkar livet på jorden, att göra det lättare för läsaren att förstå världen och kunna hitta information kring länder, kartor, fakta och siffror.

Hemsidan vänder sig främst till gymnasieskolor och högre, och riktar sig till flera olika ämnen.

Globalis har skapats av FN-förbundet i Norge med stöd från höga departement och institut är sidan översatt till alla de skandinaviska språken. (I sverige sköts hemsidan av Svenska FN förbundet)

Allt på denna sida skrivs ursprungligen av Norska FN-förbundet innan det översätts av svenska FN-förbundet. Det är en objektiv källa som inte tar ställning och informationen jag hämtat uppdaterades senast 11.09.13.

 

Häfte – irlands historia – Marie Möller, wikipedia

Wikipedia är, som vi alla vet, en otillräknelig källa. Vem som helst kan lägga in texter och det står inte när sidan är uppdaterad. Därför har jag använt mig av två oberoende källor som säger samma sak. Häftet om Irlands historia är hämtat ur en lärobok (tyvärr vet jag inte vilken), och en lärare gav det till mig. Alltså bör informationen i häftet vara äkta, men jag kan ju inte vara säker och därför har jag använt en annan källa som bekräftar detta.

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080314/cdd85c2bafe846e83c27bb8a33b70bcf/Storbritannien.pdf,

 http://www.childrenssociety.org.uk/sites/default/files/tcs/fair_and_square_campaign_report.pdf,

http://sv.mccarrisonsociety.org.uk/chairmans-comments/list-chairs-comments/1252-1-2-million-children-in-england-in-poverty-missing-out-on-free-school-meals-petition

http://www.jonworth.eu/segregation-in-brixton/

Dessa 4 källor har jag använt i samma inlägg och väljer därför att skriva om dem tillsammans. De är oberoende och alla utom http://www.jonworth.eu/segregation-in-brixton/ (blogg) är andrahandskällor. Bloggar är inte speciellt bra att hämta information från i vanliga fall, men jag använde mig av denna källa för att få en bild av en brittisk medborgares perspektiv. Blogginlägget är skrivet år 2007, vilket innebär att situationen i landet kan ha förändrats och alltså är källan i vanliga fall inte så bra, men, jag besökte London i somras och fick samma bild av situationen när jag talade med britter, som bloggare ger i sitt inlägg.

http://sv.mccarrisonsociety.org.uk/chairmans-comments/list-chairs-comments/1252-1-2-million-children-in-england-in-poverty-missing-out-on-free-school-meals-petition

Denna källa är spännande nog borttagen! Detta visar hur farligt det faktiskt är att använda sig av internet. Det är omöjligt att veta om informationen plötsligt försvinner. Detta var också en bloggliknande sida, där en kvinna skrev om att barn i vissa delar av Storbritannien inte har råd att äta mat hemma, och därför borde få mat i skolan. Hon skrev om segregationen i landet och vilket problem det är. Varför har då hemsidan försvunnit? Antagligen är det ju för att kvinnan av någon personlig anledning valt att ta bort bloggen. Det kan även vara så att något publicerats olagligt, eller att sidan innehöll förtal eller något annat. Oavsett vad anledningen var så spelar det ingen roll för huruvida informationen i mitt arbete stämmer, då jag har andra källor som styrker detta (t.ex. http://www.childrenssociety.org.uk/sites/default/files/tcs/fair_and_square_campaign_report.pdf,). Denna essä är från organisationen childrenssociety som försöker göra det bättre för barnen i världen på olika sätt. Sidan är senast hämtad 21.10.13 och tyvärr kan jag inte hitta vem som skrivit artikeln. Organisationen är seriös, det går att kontakta dem och de har en facebooksida där man kan läsa om deras olika arbeten.

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080314/cdd85c2bafe846e83c27bb8a33b70bcf/Storbritannien.pdf,

"Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor."

Detta står högst upp i regeringskansliets rapport om läget i Storbritannien år 2007. Källan är 6 år gammal vilket innebär att information kan ha ändrats, och det står som sagt även att man bör söka information från andra källor, vilket jag gjort. Jag har, förutom denna, använt mig av nyare källor som säger samma sak. Utrikesdepartementet är ett statligt organ. Innan de publicerar rapporter måste informationen undersökas så att den överrensstämmer med verkligheten. Den ska även vara objektivt skriven. 

 

Nationalencyklopedin

Detta är en andrahandskälla och informationen är även förenklad för att flera målgrupper ska förstå. De artiklar jag utgått från är skrivna av Torbjörn Vallinder, en stadsvetare och jurist som var expert inom området tryckfrihet (vilket är det jag skrivit om). Han var juryman i tryckfrihetsmål och fick titeln hedersdoktor vid Lunds universitet. Jag kan tyvärr inte ta reda på när artiklarna skrivit, då jag inte har någon inloggning på NE utanför skolan. Men informationen hämtades senast 25.10.13. 

 

 

 

Mänskliga rättigheter - Irland

Publicerad 2013-11-10 22:16:00 i Irland,

De mänskliga rättigheterna, skapade och sammanställda av FN, är något som på många sätt håller samman länder, som ger en fingervisning om hur människor ska/borde behandlas eller behandla varandra. 
    En av de mänskliga rättigheter som jag tycker är viktig är artikel 20:
 

    "1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. 
      2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning." 

 
    Som jag tolkar det så handlar artikel 20 om fria möten och fri rörelse i samhället, det vill säga att kunna träffa vem som helst och diskutera valfria saker, och att vara skyddad under tiden("fredliga möten"). Denna artikel är ett krav för att kunna starta politiska partier, för att kunna rösta, för att kunna uttrycka sin åsikt i tal inför andra människor(utan många människor, ingen sammanslutning): den är alltså en nyckel till att samhället som grupp ska kunna fungera och inte bara som ett samhälle fullt med individer. 
    Den handlar också om att fria alla från religionstvång eller politisk tillhörighet(sammanslutning = organisation, grupp), till exempel att hindra att enpartidiktarurer skapas eller förtryck på grund av religion, till exempel ska man få tillhöra en religion även om den är i minoritet i landet. Artikeln består alltså, som jag tolkar det, i princip om valfrihet när det gäller intresseorganisationer.
    
Detta är något som verkar fungera både bra och dåligt på Irland, bra i politiken men mindre bra i religionen. Vi kan se att de har många olika partier vars inflytande växlar mellan valen. Detta tyder på att det fria valet fungerar bra, och att folk fritt får rösta på vilket parti de vill. Detta baserar jag på att makten ofta skiftar vilket får mig att tro att utrymmet för hot eller mutor i riksdagsval är litet.(Visst kan det ändå förekomma, att folk tvingas rösta på ett särskilt parti, men det låter konstigt och extremt ineffektivt eftersom ingen faktiskt lyckas behålla makten särskilt länge.)
     Något som däremot verkar fungera sämre är frågan om religion, på Irland är nio av tio skolor katolska med stort kyrkligt inflytande vilket begränsar religionsfriheten något. Det finns ett litet antal muslimska och judiska skolor vilka man kan välja som alternativ, men det verkar ju underligt att välja en muslimsk skola om man är ateist eller katolik. Detta höjer frågan om att slippa tillhöra en religion: man praktiskt taget föds in i en religion, och som barn har man inte mycket till val i fråga om religion om hela ens omgivning är religiös. Religionsundervisningen är å andra sidan frivillig, men som sagt kanske det inte spelar någon roll om man redan är född till att tro på något särskilt. Religionsfrihet är en grund i Irlands författning, vilket ska garantera att man slipper/kan välja tro, men det är tveksamt om det fungerar i verkliga livet när ett samhälle är så religiöst som på Irland.
    Å andra sidan är detta en helt annan fråga, snarare baserad på etik och moral än på valfrihet: är det rätt att tvinga barn till religioner även om de inte vet att de tvingas till det? Den frågan tar vi en annan dag och jag lämnar den andra frågan, om religionstvång, obesvarad förutom att nämna att jo, det kan bli problematiskt när inte alla har samma chans till valfrihet.
 
     

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Utbildning
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Religion
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_deklaration_om_de_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheterna
http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42483

Slutsats USA

Publicerad 2013-11-10 21:27:00 i Allmänt,

Bilden av USA som en demokrati är allmänt vedertagen. Landet har på ytan det som krävs för att kallas en demokrati enligt min demokratimall t.ex; lagar för yttrandefrihet, ett rättvist valsystem med regelbundna val, lagar som ger människor lika rättigheter. Men börjar man skrapa på ytan så kan man se en annan bild av landet ta form.

I Medialized, nothing but the truth, så tar man upp huruvida yttrandefriheten egentligen åtföljs. Kommer sanningen verkligen alltid före tjockleken på plånboken? Enligt UR’s dokumentär så är verkligheten en annan. USA’s lagstadgade Gag Order som ger regeringen rätt att beordra människor till så total tystnad om någonting att de inte ens har laglig rätt till att tala med en advokat om det, är en annan faktor som motverkar landets yttrandefrihet.

Ett rättvist valsystem kan också ifrågasättas. Jag tycker att det system som just nu åtföljs – där det snarare är delstaternas majoritet man efterfrågar och inte folkets, är förlegat och bör bytas ut. En demokrati ska trots allt utgå ifrån folket. Ett exempel på hur USA’s nuvarande valsystem kan bli ett problem som motverkar demokratin snarare än stimulerar den är:
En demokrat som lever i en delstat där republikanerna alltid vinner, vet att hens röst är värdelös. Med vetskapen att ens röst är värdelös så struntar man i att rösta. Om människor struntar i att rösta, att engagera sig, så blir inte landet en demokrati.

USA anser sig själva uppfylla kriterierna för de mänskliga rättigheterna – men varför har de i så fall inte undertecknat dem? Enligt dem själva så är det därför att lagarna de redan har täcker dessa rättigheter likvärdigt eller i vissa fall bättre, men efter vad jag har läst om landet så håller jag inte med. En regering som ständigt skjuter upp underteckningen av förslag såsom kvinnors lika rätt har inget försvar.

Om USA är ett demokratiskt land eller inte känns som en ganska subjektiv fråga som var och en får avgöra själva utifrån framtagen fakta. Men personligen så har jag allvarligt börjat ifrågasätta den självklara bilden av landet som demokratiskt.

 

Massmedia / Frankrike

Publicerad 2013-11-10 20:58:38 i Frankrike,

Vad är massmedia?

Massmedia räkans i dagenssamhälle som den tredje statsmakten.[1] Du får dagligen massvis med information via medier och därför är det livsviktigt att förstå hur medierna fungerar, Vem eller vilka i samhället som sänder vilka typer av budskap och vem som är ansvarar för innehållet samt att den som fakta som presenteras verkligen stämmer överens med verkligheten och inte bara är bluff eller försök till skämt.Nuförtiden tävlar tidningarna med alla andra medier om stört publicitet och antal läsare, för att vinna denna kamp är det inte ovanligt att dem överdriver eller tolkar om nyheter för att få en mer spännande story. När man gör följande är det inte ovanligt att visa delar av en nyhet faller bort inte blir presenterade vilket försämrar chanserna för läsaren att bilda en korrekt uppfattning om händelsen.

Massmedia är något som förmedlar information till många människor. Det innebär att allt från tidningar, till TV-program, Internet, Twitter, Instagram, bloggar och Nyheter i såväl tidningar som på TV, men även musik och såklart reklam innefattar massmedian då dessa förmedlar någon typ av budskap och känsla till åskådaren. [2]

Forskning har visat att det som tas upp oftast i dagstidningarna är det som befolkningen börjar ta på störst alvar. Enligt forskning.se så är dagstidningar är vår viktigaste informationskälla när det gäller kost och hälsa.  Ett exempel på det är om en tidning tillexempel ta upp fetma som ett växande problem i i-länderna, då kan man se att rädslan och också snacket om hur farligt det är ökar storslagen jämnfört med hur det var innan tidningarna tog upp problematiken.[3]                                                                                                                

Att kunna sortera bort eller vara misstänksam samt att läsa på om ämnet på flera olika håll kallas för att ha mediekunskap[4]. Jag personligen skulle säga att denna kunskap är super viktig då inte alla individer agerar ärligt och omtänksamt i alla situationer.                             

 En artikelförfattare som är anställd på en tidning bestämmer både huren nyhet skall bli presenteras samt hur den framställs men också vilkanyheter som är värdiga att bli presenterade överhuvudtaget. Det blir därför en omöjlighet att tro på allt man läser då alla människor har olika kunskaper och politiskta perspektiv som dem både medvetet och omedvetet applicerar i sin skrift.

Hur ser man på Massmedia i Frankrike?

I Frankrike har man sedan år 1881 haft rätt till pressfrihet enligt lag. Grundtanken med att ha pressfrihet i ett land är att det ska vara möjligt att kritisera de styrande samt förmedla viktig information vidare i tryck. Allt får sägas och skrivas utom sådant som skulle kunna utsätta andra människor för missaktning eller riskera landets säkerhet.[5]                                                   

Utbudet av olika tidningar med olika politiska ställningar samt tidningar med neutralt läge finns det gott om i Frankrike vilket I längden borde bidra till att folket lättare kan bilda sin egen uppfattning kring olika händelser. Detta ökar även demokratin i landet då alla har valfrihet och det även råder Öppenhet om åsikter och nyheter i ladet. Exempel på Franska tidningar är Le Monde som i Frankrike betraktas som en oberoende källa, Le Figaro som är Frankrikes äldsta och högerorienterade tidning samt Libération som är en vänstervriden tidning. Ovanstående är vad man kallar för rikstidningarna i landet. Landets största dagstidning är den regionala tidningen Ouest-France, som utges i Bretagne, med en upplaga på cirka 750 000 exemplar dagligen. [6]

 Frankrike har dock fått kritik av Europa domstolen då dem inte ska behandla källskyddet vidare bra. Källskyddet är den tystnadsplikt även kallat anonymitetsskydd vilket då innebär att den som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten för den som uppgivit fakta och vill vara anonym. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan. Här så har Frankrike en del att jobba med. [7] Utöver detta ska Frankrike ha ett mycket fritt och bra upplägg gällande medier.

Hur fungerar det i andra länder där inte massmedian får ta stor plats?

 I andra länder där press- och tryckfriheten är begränsad och många händelser censureras, lever journalisterna ett mycket farligt liv. Journalisterna i dessa länder har begränsad frihet för det väldigt hårda arbete dem utför för att få chansen att rapportera om sanningen samt fakta om den nuvarande situationen i ett land. För det är ju egentligen vad pressfriheten handlar om, att komma några steg närmare sanningen. Tänk att man som journalist i dessa länder skulle veta om en händelse som inträffar i samhället men inte få rapportera om det. Inte få låta alla människor ta del av den ofta extremt viktiga informationen. Det är ofta även så att människorna som trotsar dessa förbud utsätts för hot, misshandel, fängelse eller att familjens dras in i hemskheter för att tysta ner människorna (journalisterna) som vet för mycket. Att Censurera bort viktig information från sina medborgare skulle jag påstå vara ett mycket odemokratiskt sätt att styra ett land på då dessa inte får frihet att vara med och bestämma över vilken väg samhället borde ta då dem ej får någon som helst inblick i vad som händer i deras land och jorden över. [8]


Slutsats och källkritisk diskussion - Belgien

Publicerad 2013-11-03 13:20:33 i Belgien,

Slutsats

Min slutsats kring Belgien är att det är ett demokratiskt land, trots att det inte uppfyller alla punkter fullt ut i min analysmodell eller är optimalt när det kommer till ex. massmedia. I en idealvärld så skulle alla länder som får kallas för en demokrati uppfylla alla punkter samt vara optimala inom alla olika sektioner. I realiteten så skulle vi då inte ha ett enda land som vi kan kalla demokratiskt.

Anledningen till att jag väljer att trots allt hävda att Belgien är demokratisk är att de uppfyller nästan alla punkter i analysmodellen och de punkter de inte uppfyller jobbar de aktivt med att förändra till det bättre. De jobbar även med att uppfylla alla mänskliga rättigheter samt uppfyller redan de flesta. Även de punkterna i min analysmodell och de mänskliga rättigheter de inte helt uppfyller har de kommit långt med.

Deras största problem är, och har alltid varit, splittringen i landet och det är därför jag valt att konsekvent problematisera detta. Trots splittringen så har alla invånare det förhållandevis bra jämfört med invånare i många andra länder.

En del av de problem jag valt att ta upp är även sådana som inte existerar i dagsläget utan hotar att uppkomma om de inte lyckas lösa situationen. Skulle Belgien lyckas lösa de meningsskiljaktigheter som finns så skulle landet ta ett enormt steg mot att bli ännu mer demokratiskt än i nuläget. Då uppdelningen i landet ligger bakom en stor del av landets tillkortakommanden, ex. massmedian, så skulle dessa automatiskt lösas/förbättras om motsättningarna försvann. 

 

Källkritisk diskussion

Källförteckning:

Artiklar:

UD, Belgien MR-rapport, 2010, 2010, Hämtad: 2013-10-2  

Filmer:

Medialized: Nothing but the truth, av Johan Romin, Erik Sandström, översättning: Marie Lidgren, 2011

Hemsidor:

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/ Hämtad: 2013-10-21

http://www.landguiden.seAktuell politik: uppdaterad 17/9-2012, Befolkning och språk: uppdaterad 7/9-2012, Ekonomi: uppdaterad 17/9-2012, Massmedier: uppdaterad 31/8-2012, Modern historia: uppdaterad 7/9-2012, Politiskt system: uppdaterad 3/7-12, Religion: uppdaterad 31/8-2012, Sociala förhållanden: uppdaterad 31/8-2012, Utbildning: uppdaterad 31/8-2012, Hämtad: 2013-10-21

http://www.ne.se Demokrati, Nazism, Belgien: Massmedier, Näringsliv, Sociala förhållanden, Statsskick och politik, Hämtad: 2013-10-21

Källkritik:

Alla källor är andrahandskällor då de är andra människor som hört eller läst något, tolkat och värderat informationen för att sedan föra den vidare.

Landguiden är en sida skapad av Utrikespolitiska institutet och har syftet att fungera som ett sorts uppslagsverk. Sidan uppdateras kontinuerligt av deras redaktörer vilket gör att det ur ett tidsperspektiv är en bra källa att använda. Enligt hemsidan så uppdaterar de inte kring enskilda nyheter utan tar bara upp saker som de tror är en bestående förändring eller ger djupgående konsekvenser. [1] Detta innebär att de är redaktörerna som har värderat vad de anser är viktigt och bestående vilket ger en ganska subjektiv bild som är baserad på deras tidigare erfarenheter. Å andra sidan förhindrar det delvis att en felaktig bild baserat på något tillfälligt fenomen ges, och det är aldrig deras egna åsikter som presenteras vilket ökar objektiviteten. Personalen på Utrikespolitiska institutet är forskare och utrikespolitiskt kompetenta redaktörer och enligt dem själva är de ett oberoende institut vars mål är att berika utrikespolitiska diskussioner. [2] Medarbetarna kvalificerar in som kompetentare än de flesta att avgöra vilket information som är relevant eller inte vilket bidrar till källans trovärdighet och att innehållet är äkta. Institutet är finansierat på en rad olika sätt: statliga anslag, evenemangsintäkter, forskningsanslag och intäkter från försäljning. [3] Att de är finansierade på en mängd olika sätt bör minska risken att en enskild aktör kan påverka innehållet genom hot om att sluta bidra med pengar. I och med att Landguiden noga granskar de källor de använder så är informationen ur ett äkthetsperspektiv bra.

NE syfte är att tillhandahålla information som är opolitisk, objektiv och faktabaserad enligt deras hemsida. [4] De som skriver artiklarna är ämnesexperter inom sina områden vilket ökar källans trovärdighet. Hemsidan uppdateras löpande vilket är positivt ur ett tidsperspektiv. Syftet verkar vara precis de som de själva påstår; att sprida faktabaserad och objektiv information. De granskar all information noggrant innan den används vilket gör att innehållet bör vara äkta och korrekt och informationen hämtad därifrån berör endast fakta som tas upp av andra källor också. Det är aldrig åsikter som presenteras vilket gör källan objektiv.

FN är en nationellt erkänd organisation med hög trovärdighet. Hemsidan jag använt mig av är inte FN:s egna utan tillhör det svenska FN-förbundet vilket jobbar med FN:s frågor i Sverige. [5] För att få använda FN:s logotype krävs dock tillåtelse av FN-sekretariatet i NY. [6] Då hemsidan använder sig av logotypen bör de fått godkänt av FN-sekretariatet. Därmed bör även informationen på hemsidan stämma då det borde ligga i FN:s intresse att information kopplad till deras logga är sann. Hela poängen med att kräva godkännande av användandet av loggan är ju troligen att ha koll på att sådant som nämns i samband med deras logga är sådant de står för. Hemsidan uppdateras löpande vilket är positivt ur ett tidsperspektiv. Syftet med hemsidan verkar vara att sprida information kring FN:s arbete, belysa olika aktuella händelser kopplade till FN samt driva olika kampanjer i syftet att stödja FN:s arbete. Självklart finns tendenserna att belysa det FN gör positivt då de i princip tillhör FN. Därmed blir informationen de förmedlar subjektiv då den är ur FN:s synvinkel. Dock brukar FN basera sina projekt på gedigen fakta vilket skänker informationen viss objektivitet. Informationen jag hämtat från hemsidan är kring de mänskliga rättigheterna. Då det är FN som står bakom dessa [7] så bör deras hemsida vara bäst att hämta informationen ifrån. Vidare är det ren fakta jag hämtat vilket gör just denna information objektiv.  Samma information kan hämtas från andra hemsidor vilket också stärker informationens sanningshalt.

Rapporten från UD är från 2010 vilket inte gör den optimal ur ett tidsperspektiv. Mycket kan ha förändrats under tre år. Deras syfte med rapporten är enligt dem själva att ”tillhandahålla korrekt och lättillgänglig information på svenska om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder”. Det uttalade syftet verkar stämma överens med det som hemsidan förmedlar. De färdiga rapporterna baseras ”i stor utsträckning på tillgänglig och offentlig information, inklusive information från människorättsorganisationer som Amnesty, från andra länder samt från FN - framförallt den granskning av enskilda länder av FN:s konventionskommittéer för mänskliga rättigheter och FNs allmänna ländergranskning (UPR) regelbundet utför.
Därtill tillkommer information från ambassadernas och departementets egna kontakter med olika aktörer i respektive land, inklusive myndigheter, FN-organ och organisationer som arbetar till skydd för de mänskliga rättigheterna.” [8]

Att de använder sig av källor som i sammanhanget får kallas opartiska, ex FN och Amnesty är positivt när det kommer till tendenser. Offentlig information och information från ambassaderna däremot vill troligen sprida en positiv bild av landet och dess jobb med mänskliga rättigheter och har möjlighet att noga värdera informationen de sprider vidare. Detta kan till viss del minska sanningshalten i rapporterna men då UD kompletterar med information från andra källor så ökar trovärdigheten något igen. Vad som hade gjort rapporten bättre hade varit om de i texten refererat till sina källor. På så sätt hade det även varit lättare att separera fakta given av ambassaderna mot fakta givet av ex Amnesty.

Filmen är skapad relativt nyligen vilket är positivt från ett tidsperspektiv. Det är dock svårt att hitta information kring filmen. SLI (svenska läromedel på internet) som är sidan filmen sågs via har inte skrivit mycket om den. Vidare så är det svårt att hitta information om själva SLI vilket gör det svårt att avgöra huruvida källan är trovärdig. En Google-sökning på filmens namn visar dock att filmen är en del av en programserie som visas på UR som handlar om källkritik. På UR:s hemsida hittas följande text:

”UR är en del av svensk public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT. Vårt uppdrag är att producera och sända kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker det andra gör inom utbildningsområdet. Vi tar också ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning samt språkliga och etniska minoriteter. Vi driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT och sänder även i SR:s och SVT:s kanaler. UR finansieras med radio- och tv-avgiften”. [9]

Min bedömning är att deras syfte är detsamma som de själva hävdar. UR anses även vara en ”säker källa” med kompetenta personer som ligger bakom deras material vilket gör att filmen genast får högre trovärdighet. I filmen finns tydliga tendenser till att belysa det negativa kring massmedia och försöka påvisa att massmedia ”lurar” oss. Även fast att filmen har starka och tydliga tendenser så är dess syfte ändå bra då den ger en annan bild av massmedia än den vi oftast tar del av vilket gör helhetsbilden mer nyanserad.

 


Analysmodell - vad är nödvändigt i en demokrati?

Publicerad 2013-11-01 11:25:00 i Irland,

Här följer en modell(helt teoretisk och utopisk) för vad jag tycker är nödvändigt för en fulländad demokrati. Jag kommer här att se samhället i stort för att det skulle kunna bli så bra som möjligt för hela samhället och kanske inte bara för majoriteten(eftersom lite mer än hälften räknas som en majoritet, och då det knappast visar hur hela samhället är även om det kanske är ett bra och framför allt realistiskt mål för vad som kan tänkas vara "samhällets" vilja). Därefter applicerar jag modellen på mitt land; Irland.
 
1. Jämlikhet
Med jämlikhet menar jag en likvärdig behandling av alla människor, från alla människor: i jämlikheten inkluderar jag också friheter såsom religionsfrihet eller sexuell frihet just eftersom människor bör ses på samma sätt oavsett vad, till exempel, man tror på eller kanske inte tror på. 
    Jag förutsätter också att jämlikheten innefattar lika behandling inför lagen eller från myndigheter; att till exempel inte en rom ska straffas lättare än andra eller att samma person ska ha svårare att söka tillstånd eller bidrag för olika saker.
 
Något som är viktigt här är också likvärdiga levnadsvillkor; något som kan vara extremt svårt i praktiken, men en startpunkt kan vara att ingen ska behöva vara hemlös. Här skiljer sig ideologierna åt; det är det som gör det svårt att bestämma var gränsen ska gå för vilka bidrag som ska finnas eller inte. En ideologi kan hävda att man ska arbeta för sitt uppehälle medan en annan hävdar att de som kan arbeta har ett ansvar att hjälpa till ekonomiskt när det gäller folk som inte har tak över huvudet eller mat för dagen.
    En kompromiss kan vara att den lägsta gränsen för andras ansvar gentemot andra människor ska vara tak över huvudet och mat för dagen.(Detta är ett exempel på det jag nämnde ovan; att det är bäst för en majoritet: de som måste betala lite mer behöver inte betala jättemycket mer, och de som har det svårt får det så bra som möjligt men kanske inte en livskvalitet som de flesta skulle önska.)
    Ska man däremot se till vad som är bäst för ett helt samhälle kan man byta perspektiv och istället tänka att en som har mycket(bra ekonomi, många privilegier etc) rent teoretiskt kan förlora allt, till exempel om den har ett riskfyllt jobb eller är med i någon form av katastrof, medan en människa som redan har det svårt inte har så mycket att förlora(såsom pengar eller kanske bostad om den är hemlös). Ser man saken på det här sättet blir det tydligt att ansvaret för många kommer öka, om man inser att "det kanske kan hända mig också". (Jag vet att den här diskussionen blev utdragen och kanske sjukt oklar, men säg gärna vad jag kan förtydliga om det är någon som inte förstår.)
 
2. Fri åsiktsbildning och yttrandefrihet i ett fritt mediesamhälle
En sak jag tycker är extremt viktig är yttrandefrihet, att man ska få säga och tycka vad man vill så länge man inte diskriminerar någon eller bryter mot något i den förra rubriken. Detta är viktigt särskilt för att jämlikheten ska fungera; får man ingen information kanske man inte ens har möjlighet att välja religion eller parti att rösta på, helt enkelt för att man inte vet om sina egna möjligheter.
    Yttrandefriheten tror jag också är en viktig grund för fri partibildning: har man inte möjlighet att få ut sina åsikter har man heller ingen chans att påverka = inget nytt parti(vars uppgift ju är att påverka saker i olika riktningar). 
    Detta kan krocka med många saker, exempelvis kravet på jämställdhet (om man kanske starkt ogillar bögar och jättegärna vill säga det men inte får pga lagar om diskriminering, eller om man är jättekristen men lever i ett islamdominerat land), särskilt om flera människor tycker olika, men det är samtidigt viktigt att ventilera ett samhälle med flera olika åsikter och ideologier för att faktiskt kunna se saker ur olika perspektiv och inte bara fatta beslut utifrån en källa. Ett starkt exempel är folkomröstningar där man måste kunna ta del av information för att ta ett så bra beslut som möjligt enligt vad man själv tycker, och man kanske inte kan "tycka" på en så stark grund om man är helt omedveten om vad resultatet kommer innebära. I värsta fall kan det gå i helt motsatt riktning i slutändan utifrån vad man önskade eller "tyckte"(utan informationen).
    Medielandskapet är viktigt särskilt som en kanal för informationen att nå ut, alltså som ett redskap, men också som granskare(det är därför oberoende är viktigt) av till exempel landets politik. Granskningarna är ytterligare ett led i ämnet åsiktsbildning, där många av besluten man tar beror på vad man själv tycker är rätt och fel, och därmed vad folkets politiska representanter har gjort för rätt och fel enligt ens egna åsikter. Det hela går alltså tillbaka till det demokratiska i att kunna göra sina val baserade på kanske inte fakta, utan snarare etik och moral då faktan ofta varierar beroende på vem man frågar. I slutändan är källkritik kanske alltid nödvändigt, men om man bortser lite från siffror eller annan fakta och baserar sina val på rätt och fel, som alltid varierar från person till person, kanske valen blir så optimala som möjligt när det handlar om vad varje individ tycker.
(Återigen, säg till ifall det är oklart! Har svårt att formulera mig i den här frågan och att samtidigt hålla mig till ämnet.)
 
 
Applicering på Irland
 
Om man tittar på NE.se är de sociala förhållandena i Irland sådär, med 12 procent av befolkningen som lever på under 52 pund per vecka och stora inkomstklyftor. Det står inte när artikeln på NE är skriven men jag antar att den är faktakollad eftersom all information på sidan är copyright 2013 av Nationalencyklopedin. Något som inte heller verkar vara så bra ställt är jämställdheten, vilket jag baserar på information ur samma artikel som bland annat säger att preventivmedel inte säljs annat än till gifta par och att abort inte är tillåten utom när det kan garanteras att kvinnans liv är i fara om hon föder barn. Detta har naturligtvis med det katolska inflytandet att göra, där kvinnosynen kanske inte är den man skulle önska, och det här är ett jättebra exempel på det jag nänmde ovan, att fri åsiktsbildning kan krocka helt med jämställdhet eller jämlikhet: man ska få välja sin egen religion och tro på det man vill, men om religionen i sig inkräktar på egna rättigheter enligt jämlikhetskravet kan det vara extremt svårt att "välja" vilket som är det rätta eller viktigaste demokratikravet. Här är, enligt mig, kanske ändå jämlikheten viktigare än religionen då kristendomen är extremt gammeldags jämfört med vår moderna demokrati, och att det kanske är den gamla kvinnosynen som måste ändras snarare än folket för att de ska göra "rätt" enligt vad deras Gud säger åt dem.
    Om dessa människor istället själva inte alls vill göra abort eller bara tycker att religionen är det rätta att följa ska de naturligtvis få välja det, enligt den fria åsiktsbildningen. Det vore underligt att kräva abort hos en kvinna som inte vill det och tycker att det är fel. På detta sätt kan de båda, religionen och jämställdheten, kanske ändå samverka. (Jag använder laglig abort som ett exempel på jämställdhet eftersom barn är något som både kvinnor och män ska kunna välja bort och om en kvinna inte vill ha sitt barn är abort ett av sätten att gå till väga på)
 
Enligt Landguiden antog Irland 2010 en lag, blasphemy law, som förbjuder folk att häda, att uttrycka negativa åsikter om religionen. Lagen gäller för alla religionen även om 9 av 10 på Irland är katoliker. Detta är ett hårt slag mot yttrandefriheten, men samtidigt ett slag FÖR religionsfriheten: å andra sidan, om ingen får säga emot en religion så är det svårt att debattera emot den överhuvudtaget vilket ger religionen en stor fördel gentemot yttrandefriheten. Som jag tidigare skrev är katolicismen redan ett hinder för övriga rättigheter, som jämställdhet vilket nu blir ett ännu större hinder eftersom det inte får sägas emot. 
    Ett så stort ingripande på yttrandefriheten kan jag inte se som annat än negativt: den fria åsiktsbildningen kanske är kvar, men om man inte har en chans att uttrycka sina åsikter utan att behöva betala 25 000 euro i böter(som mest) spelar det ingen roll vad man tycker. Detta gör det omöjligt att debattera mot exempelvis katolicistisk undervisning i skolan eller på andra platser där religionen har stort inflytande då religionen är skyddad av lagen. Religion BÖR vara skyddad av lagen, men inte på ett sådant sätt att det inskränker på andra rättigheter.
 
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Massmedier

Massmedia - Storbritannien

Publicerad 2013-10-31 18:05:24 i England,

Massmedias roll i demokratin

Den tredje stadsmakten. Detta är vad medierna idag kallas. Varför? Jo, därför att dem har så otroligt stor makt över informationen samhällets individer får ta del av. De bestämmer hur en nyhet ska presenteras och de bestämmer vilka nyheter som presenteras. Detta bestäms av vilka erfarenheter och åsikter personen som styr över detta har, vilket gör att det är väldigt dumt att tro på allt som sägs/skrivs i media. Det är stor risk att delar av sanningen undanhålls för att nyheten ska verka mer spännande eller bättre från ett visst perspektiv. Alltså är det viktigt att vara källkritisk när man tar in information från medier, och även undersöka att det finns flera oberoende källor som säger samma sak. Det är lätt att bli fascinerad av en spännande nyhet, och tro på det som sägs. Men det är viktigt att minnas att utan att vara källkritisk får man ingen nyanserad bild av verkligheten, och därför en skev världsbild.

Det är även väldigt viktigt att minnas att fristående medier är en avgörande del för att ett land ska få kallas demokratiskt. Medier är beroende av tryck- och yttrandefrihetslagarna, att utan statens inflytande kunna sprida information till folket från resten av världen. Detta har jag tagit upp i tidigare inlägg.

Medier i Storbritannien

Tidningar

Dessa ägs för det mesta av stora medieföretag. Denet finns en lag om att medieföretag måste ha regeringens tillstånd för att köpa upp en tidning som görs i fler än en halv miljon exemplar. Detta är för att förhindra monopol, och en bra lag för att befolkningen ska se olika ”sidor” av saker. Det är ju självklart svårare att få en nyanserad bild av världen om alla tidningar ägs av samma medieföretag. Det finns även regler kring hur stor äganderätt tidningsgrupperna får ha i radio- och TV företag.[1]

De största kvalitetstidningarna är de vänsterliberala The Guardian, den oberoende The Independent, den opolitiska Financial Times och de konservativa Daily Telegraph och The Times. The Mirror, Daily Star, Daily Mail, Daily Express och gratistidningen Metro innehåller mer ”underhållning”, framförallt de två först skrivna. De största söndagstidningarna är Sunday Times och The Observer. De viktigaste politiska tidningarna är The Economist, New Statesman och The Spectator. Många tidningar har ekonomiska problem, pga. Att det är svårt att ta betalt för nättidningar (vanliga tidningar är ju ”omodernt” i dagens samhälle och säljs inte speciellt mycket av), annonsmarknaden är inte speciellt aktiv vilket också är ett problem.[2]

År 2011 var det stora rubriker kring Storbritanniens medier även här i Sverige- det hade kommit fram att söndagstidningen ”News of the World” som ägdes av mediebolaget News Corporation och Rupert Murdoch hade avlyssnat ett flertal privata mobiltelefoner. Denna skandal gjorde att tidningen lades ned, flera personer åtalades och regeringen tillsatte en utredning som gick ut på att stärka respekten för folks privatliv. Detta visar hur långt medierna är beredda att gå för att få till riktigt smaskiga rubriker, och även, med tanke på att detta även stod på våra rubriker i Sveriges dagstidningar, hur media kan offentliggöra skandaler.[3]

Tidning och radio

Det finns både statliga och fristående radio och Tv-kanaler i Storbritannien. Den internationella nyhetsbyrån Reuters har sedan mitten på 1800-talet haft sitt huvudkontor i London. Det statliga BBC/BBC World sänder TV och radio i flera kanaler dygnet runt och över hela världen. De statliga kanalerna finansieras av statsmedel och licensavgifter (TV/radio licens). De fristående TV-bolagen är Independent Television (ITV/Channel 3), Channel 4 och Five. Det finns även betal-TV och flera hundra olika lokala och regionala radiostationer.[4]

Fördjupning i Mänskliga rättigheter – Frankrike

Publicerad 2013-10-23 00:25:15 i Frankrike,

 Frankrike är en del av Förenta Nationerna. Inom FN kungjorde man den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna som i dag innehåller 30 artiklar vars uppgift är att upprätthålla en hög standard för alla individer i ett land.  I helhet är Frankrike mycket bra land då de flesta av lagarna följs, det finns dock några områden som är i behov av förbättringar. Jag har valt att skriva om Frankrikes invandringspolitik samt hur Fransmännen ser på detta och även vad som borde göras åt problemet då deras politik inte uppfyller artikel 2 som är den lag jag valt att fördjupa mig i denna vecka.

Artikel 2
”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.”[1]

 

Så vad är det som händer i Frankrike som inte överens stämmer med dem mänskliga rättigheterna och som kan bli mycket problematiskt för många människor i landet förtillfället? 

Jo sedan 2010 så har allt fler disskriminerande åtgärder börjat göras mot minoritetgrupper i landet.  Åtgärderna 2010 gjordes av Frankrikes president Nicolas Sarkozy som detta år lanserade ett åtgärdningsprogram för att få bukt på de problem som finns/ fanns i landet, ett exempel var den höga kriminaliteten. Rivning av 300 Romer-läger i landet skedde och 700 romer utvisades även från Frankrike. [2]  Det som är fel med ovanstående, om man helt korrekt ska följa artikel två är att man med detta ”åtgärdningsprogram” delar in människorna i kategorier och även tvingar dessa att lämna Frankrike omedelbart på grund av deras bakgrund. Många hävdar även att Frankrike bröt mot EUs lag som handlar om den fria rörligheten som ska gälla i minst 3 månader när man immigrerar till ett nytt land innan bevis för att försörjningen ska träda igång och ska kunna påverka om man ska få stanna i ett land eller ej. Man skulle kunna likna denna händelse med 2:a världskriget då tyskarna gjorde judarna till syndarbockar till att ekonomin var så förkastligt dålig i Tyskland under 1940 – talet, i detta fall satte Fransmännen i denna incident romerna i det dåliga ljuset och anklagade dem för att vara bovarna till den då höga kriminaliteten[3]. Detta bidrog förutom att Romerna var tvungna att åka tillbaka till sitt hemland de för ett tag sedan flytt från på grund av t.ex. Fattigdom även till att en stark vi mot dem känsla i landet slog sig till rot.                                

Under de senaste åren har det gjorts många undersökningar som stärker detta, ett exempel är en undersökning som den franska tidningen Le Monde gjort, den visar att 70 % av Fransmänen tycker att finns för många invandrare (av alla bakgrunder) i landet och att 75 % av befolkningen anser inte att islam inte är en religion som kommer kunna bli förenligt med det Franska samhället samt att 90 % till nästa val hoppas rösta fram mycket stark ledare till nästa val som enligt dem ska ” återställer ordningen i landet”. Även 57 % sägs uppleva rasism gentemot ”de vita” och 62 % säger att dem inte längre känner sig hemma i landet [4].Det är dock inte bara i Frankrike dessa tankar har blivit allt vanligare utan dem har fått större fotfäste i form av högerextrema partier runt i hela Europa. Den senaste tiden. [5]

Vad man kan utläsa från ovanstående siffror är att invandringspolitiken i Frankrike skapar mycket otrevligheter som främlingsfientlighet och hat mellan alla folkgrupper. Synen att vara ett enat Frankrike där alla medborgare är av samma värde tycks inte existera och en stor indelning mellan grupperna om vems fel det är att landet försitter i olika problem så som t.ex. arbetslöshet är delad. Detta är såklart en mycket jobbig situation att lösa då otillfreds känslor grott relativt länge och hela tiden trappas upp. I artikel 2 (som du kan läsa ovan) står det att människorna ska kunna känna sig fria utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Detta faktum kan uteslutas ganska direkt vilket visas i landets undersökningar, siffror och händelser att störta delen av Frankrikes invånare inte är speciellt nöjda med sitt lands beslut. [6]

 

Vad ska då Frankrike göra för att förbättra situationen i landet? 

 Det är såklart en mycket stora utmaning som Frankrike står inför för att göra så många som möjligt nöjda i landet men också för att kunna tillfredsställa ordning och reda inom de mänskliga rättigheterna. Enligt artikel 2 ska alla människor få samma utrymme gällande politisk eller annan uppfattning vilket gör att man inte kan hata på människorna som säger nej till invandring då dem endast utrycker sina åsikter, denna del hänger även ihop med yttrandefrihetslagen som är en del av dem 24 mänskliga rättigheterna. Problemet är bara att man när man riktar skulden mot människor med annan bakgrund ger dem mindre rättigheter och frihet än vad resten av det Franska folket får. Detta bidrar i längden till motsatsen av vad som står i artikel 2 då man inte betrakta och värderar alla människor som just vanliga människor av lika värde, utan sätter dit olika titlar och egenskaper utan att ens ha belägg för det man säger. Detta gäller såklart även den ”vita rasismen” som jag nämnde tidigare. Det är inte okej oavsett hur man ser ut, klär sig, kommer ifrån eller vilken religion man har att döma andra. Det är nog därför detta dilemma poppar upp på så många ställen runt om i världen. Man kan inte få tyst på 100 nyfödda barn som skriker efter mat utan att just ge dem det dem vill ha – mat. lika svårt är det få tyst på flera miljoner människor som är onöjda med sin livssituation. Därför är det viktigt att de människorna som är högt uppsatta tar tag i denna fråga på ett värdigt sätt, prata så att alla människor värderas lika dvs. inte försöker sätta någon i under eller överläge. Partierna och presidenten måste även ta hänsyn till vad folket vill då människor behöver känna att deras åsikter räkna, i detta fall måste de med makten även tänka steget längre dvs. hur saker och ting kan sluta upp i framtiden, dem måste alltså ha en fungerande plan och inte bara agera efter vad folket tror är rätt i just nu, i nuläget utan vad som med åren faktiskt kommer generera till att alla människors grundläggandebehov så som att alla ska ha mat för dagen, ha tak över huvudet och ett jobb att gå till blir tillfredställda. Att alla verkligen får den hjälp och det stöd som behövs så att inte visa människor lämnas utanför gemenskapen, vilket jag tror är Frankrikes störta problem. Ingen vill bli lämnad i sticket, och rädslan till att förlora det som för många i nuläget är tryggt och i dagsläget fungerar ekonomiskt[7] är mycket stor.


Massmedias Roll /USA

Publicerad 2013-10-21 20:34:12 i USA,

Massmedias roll

 

Massmedia kallas inte den tredje statsmakten utan anledning. Det är genom medier såsom tv, radio och tidningar som vi får möjlighet att bilda oss en uppfattning om saker – inte minst politiskt. Därför är det väldigt viktigt att informationen media sänder ut är så opartisk och sanningsenlig som möjligt. Massmedia bör inte vara ett politiskt slagfält som favoriserar sidor. Men så är det tyvärr ibland.

USA är ett mycket bra exempel på detta. Massmedierna är några av Amerikas största vinstdrivande företag och det finns åtskilliga exempel på när man låtit pengarna gå före sanningen[1].  Ca 98% av USA’s befolkning innehar minst en TV, som tillsammans med radion är den mest populära nyhetskällan[2]. Dagstidningarna har inte alls lika stor betydelse i USA som de har i Västeuropa och man har bara fyra stycken tidningar som når en vardagsupplaga på över en miljon exemplar[3] – förvånande siffror med tanke på att landet innehar en befolkning på över 316 miljoner människor.  Bland de populäraste nyhetskanalerna i USA hör CNN, Fox News och MSNBC. PÅ 90-talet blev CNN anklagat av konservativa anhängare för att vara för liberala i sitt nyhetsstoff, men på senare år har MSNBC tagit platsen som den mest liberalt vinklade nyhetskanalen[4]. Fox News är minst sagt en lika omdebatterad nyhetskanal, som många gånger blivit anklagad för att visa nyheter till de konservativa Republikanernas (ett av de amerikanska partiernas) fördel[5].

Vad som kan ses som oroväckande i det här sammanhanget är att många Amerikaner förutsätter att nyheterna som visas på dessa nyhetskanaler tar fram en objektiv bild av verkligheten. Många väljer att titta på endast sin favoritkanal – ofta den som stämmer bäst överrens med deras egna åsikter. Detta ger självklart en allt annat än nyanserad bild av situationer och verkligheten, vilket gör det svårt att ifrågasätta och skapa sig en egen uppfattning. Det här gör att stor del av den amerikanska befolkningen är väldigt mottaglig för propaganda, vilket är vad politiker i stor utsträckning använder sig av för att bli valda. En till synes ganska oskyldig variant av detta kan vara att medierna får det att låta som att en åsikt innehas av många. Eftersom att vi människor gärna rättar oss efter massan så blir detta ett sätt att styra åsikterna/opinionsbildningen.

Men det är inte bara inom val-situationer som mediernas partiska vinkling kan bli ett problem. Den är till en stor nackdel även vad det gäller jämställdheten i landet. T.ex. så citeras män fem gånger så mycket som kvinnor i kvinnofrågor såsom abort[6]. Att kvinnor har svårt att få politisk plats i media är inte svårt att räkna ut.

Det är självklart inte bara i USA som nyheterna är vinklade. Det sker överallt i hela världen. Bara för att nyheten över huvud taget ska bli satt på pränt krävs det att den tar sig igenom såkallade ”gate keepers”, gallringen/ filtrerar mellan nyheter där bara det mest intressanta plockas fram. I denna process så ska vi ha i bakhuvudet att gallraren för det första gallrar och kortar ner nyheten efter sina egna personliga uppfattningar, värderingar och intressen (med andra ord stor risk för selektiv perception där gallraren bortser från åsikter som inte stämmer överrens med sina egna). Sedan så vill man ju också att nyheten ska sälja så bra som möjligt och väljer därefter nyheter som man tror att läsaren är intresserad av. Eftersom att nyheter som berör oss själva intresserar oss mest – hårddraget så bryr jag mig som Stockholmare inte speciellt mycket om vad som händer i Helsingfors –, så blir dessa en stor del av vad som presenteras. Detta gör att vi riskerar att missa den omvälvande, helhetsomfattande världsbilden.

Anledningen till att nyheter över huvud taget inte kan vara fullt objektiva är att vi är människor. När en reporter skriver ett nyhetsreportage så är det en omöjlighet att hon helt utelämnar sina egna värderingar och åsikter eller använder sig av selektiv perception. Det blir helt enkelt svårt att inte värdera vad man skriver. Dessutom handlar det för vinstdrivande massmedier att dra till sig så många läsare som möjligt och därmed skriver man så underhållande som möjligt. Man förenklar och dramatiserar nyheterna, vilket också är en form av vinkling[7]

Vilka det är som tillhandager oss nyheterna är också viktigt att komma ihåg. Som Zigma skriver så kommer 8/10 av de utlandsnyheter som presenteras i Svensk media från ett fåtal olika nyhetsbyråer. En av de största av dessa är den Amerikanska nyhetsbyrån Associated Press. Nyheterna från dessa byråer är självklart gallrade utefter deras intressen och värderingar, så redan när de Svenska redaktionerna får in dem så är de på ett sätt vinklade.

Att vara källkritisk och medveten om att inga medier är helt opartiska är alltså viktigt att komma ihåg. Jag anser att det borde vara en viktig del av den amerikanska undervisningen – ja, hela världens undervisning – att informera om detta, så att befolkningen får kunskap och därmed möjlighet att åtminstone välja själva omde vill skapa sig en egen uppfattning.



[1] Medialized: Nothing but the truth, av Johan Romin, Erik Sandström, översättning: Marie Lidgren, 2011

[3] Zigma. Av Bengt Arne Bengtsson. Tryckt hos Liber AB. Utgivningsår 2010.

[5] Medialized: Nothing but the truth, av Johan Romin, Erik Sandström, översättning: Marie Lidgren, 2011

[7] Zigma. Av Bengt Arne Bengtsson. Tryckt hos Liber AB. Utgivningsår 2010.

Human rights for everybody, there is no difference.

Publicerad 2013-10-21 13:58:00 i England,

England är som jag tidigare skrivit väldigt noggranna med att de mänskliga rättigheterna ska följas och har många lagar och regelverk för att detta ska uppnås. Ändå finns områden som behöver förbättras. [1]

Landet är som jag tidigare skrivit ett av de länder i världen med högst levnadsstandard, ändå är det delar av befolkningen som inte ens har råd att äta frukost. Det är faktiskt så att hälften av alla barn i England lever i fattigdom[2]. Men vad beror detta egentligen på? Hur kan det bli så otroligt stora samhällsklyftor? Det är svårt att tro att segregation, rasism och diskriminering inte är en del i det hela. Som jag skrivit tidigare bildar segregation ett väldigt utanförskap som leder till arbetslöshet genom t.ex. kommunikativa problem (t.ex. kultur och språkskillnader). Dessa 3 (segregation, rasism eoch diskriminering) hör ihop. Rasism och diskriminering är en del i att denna segregation skapas.

Men vilka grupper är det då som utsätts för detta och varför?

Trots flera lagar mot diskriminering och ett mål att 7% av polis- och fängelsepersonal ska bestå av individer från minoritetsgrupper blir flera grupper fortfarande utsatta. Muslimer har sedan flera bombdåd blivit ”beskyllda” och i vissa extrema fall har övergrepp förekommit. EU kommissionen mot rasism och intolerans hävdar i en gammal rapport från 2005 att just muslimerna blivit onödigt hårt drabbade av de terroristbekämpningslagar som trädde i kraft då och ger brittiska myndigheter vissa behörigheter.[3] Detta är ju väldigt intressant, då det visar att det inte bara är befolkningen som ”diskriminerar” i detta fall, utan även regeringen visar att det är OK att skylla på en viss minoritet.

En annan grupp som runt om i Europa alltid blivit utsatta för diskriminering är romerna. I Storbritannien bor det ungefär 300 000 romer, och cirka 100 000 av dessa har ingen fast boplats. EU:s kommission över rasism och intolerans oroar sig även över denna minoritetsgrupp. Framförallt över deras begränsade tillgång till offentliga platser, utbildning, arbete och sjukvård.[4] Och ja, segregationen visar sig igen. Denna gång ur en rasistisk synvinkel. Det är en grov överträdelse över de mänskliga rättigheterna att ge en viss folkgrupp begränsningar som dessa.

Vad gör England för att förbättra detta då?

Religionskunskap finns som ämne i Storbritannien, men föräldrarna har rätt att låta deras barn komma ifrån detta ämne. Därför har ett annat ämne formats. Detta ämne är obligatoriskt för alla skolelever i åldern 11-16 år. Ämnet heter ”Citizenship” och finns till för att göra alla medvetna om de olika folk- och minoritetsgrupperna i landet, för att bidra till den kulturella mångfalden och även att lära ut om det brittiska sociala, kulturella och politiska arvet. [5]

Det finns även, som jag skrivit tidigare, flera lagar utformade för att döda diskrimineringen och rasismen i landet.



Mänskliga rättigheter – USA

Publicerad 2013-10-20 16:32:00 i USA,

 

Det finns 24 st mänskliga rättigheter. USA har valt att inte underteckna dessa, med motivationen att deras lagar redan är likvärdiga konventionen om de mänskliga rättigheterna, eller i vissa fall till och med bättre.

 Att USA har valt att inte undertecknat konventionen om mänskliga rättigheter är inte ett isolerat fall av skepsis mot internationella avtal och konventioner. Många är rädda att undertecknande av dylikt ska begränsa landets handlingsfrihet, rapporterar manskligarattigheter.se. 

Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter: Staten har undertecknat förslaget, men med vissa modifieringar a.ka. reservationer vilket gör att man inte kan säga att landet ratificerar konventionen

Man kan fundera över anledningen till att kongressen röstade nej till att hushållsarbete, ett yrke som domineras av kvinnor och då särskilt kvinnor med utländsk härkomst.[1], ska täckas av ”Fair Labor Standards act” (lagen om rättvisa arbetsförhållanden). ”Equal pay act” som syftar till att göra det ännu lättare att motverka skillnaden mellan män och kvinnors lön, har avslagits två gångar av kongressen samtidigt som diskrimineringen mot graviditet på arbetsmarknaden har ökat.
USA ligger på 31:a plats i ”gender index gap”, alltså skillnaden på lön könen emellan, vilket är sämre än den tidigare rapporten då de låg på 23:e plats.[2] Både toppositionerna inom näringsliv och politik domineras av män.
Enligt manskligarattigheter.se så är grunden till att man valt att inte ratificera kvinnors rättigheter därför att man är rädd att det ska inkräkta på familjens helgd – en konservativ livsåskådning som lever vidare.

USA är ett land präglat av utbrett patriarkat just på grund av den konservativa livsåskådning man hyser. En anledning till att konservatismen har så fortsatt starkt fotfäste kan jag tänka mig har att göra med att de två stora partierna Demokraterna och Republikanerna båda är mer eller mindre konservativa, vilket färgar av sig på samhället. Något socialistiskt alternativ finns inte att tala om i USA, där man delar upp höger- och vänster i konservativ eller liberal, som läroboken Zigma skriver.

Enligt scholastic.com kan anledningen till att kvinnan fortfarande är underordnad mannen bero på att hon inte får samma möjlighet till karriär som mannen. Utbudet på dagis och dagmammor är lågt och dessutom dyrt samtidigt som ensamstående mammor många gånger lever under gränsen för fattigdom. Att kombinera karriär med familjeliv blir då helt enkelt en omöjlighet. Kongressens fortsatta ignorans inför problemet, menar scholastic.com beror på att endast ca 17%[3]av kongressledamöterna är kvinnor. Vore det istället 50% så kanske situationen skulle se annorlunda ut. Därför anser de att kvinnor istället för sin rättighet snarare borde se det som sin skyldighet att engagera sig i politik och ställa upp vid val[4].
Suzanne Venker, reporter hos Fox News, är dock av en annan mening. Hon menar att istället för att fortsätta jobba för ett jämställt samhälle - som inte gagnar något av könen -, så ska vi acceptera att vi är olika och dra nytta av dessa skillnader.


“This doesn’t mean men can’t take care of babies or women can’t play sports. It just means each gender has its own energy that flows in a specific direction. For God’s sake, let it flow.”[5]

Där andra kritiker menar att det är samhället som formar oss olika så anser Suzanne att det handlar om biologiska skillnader. Med tanke på att Fox News är en av de största nyhetskällorna i USA så kan man tänka sig att de åsikter de sänder ut påverkar samhället ganska mycket.

Att så få av kongressledamöterna är kvinnor tror jag har stor betydelse för hur samhället formas då politik ofta speglar hur vi tänker. Som Elizabeth Flock, skribent hos U.S News & Worldreport, skriver så antar t.ex. många att kvinnor är bättre på sociala frågor som sjukvård, medan män är bättre på ekonomiska och militära frågor. Hennes sia om att 2012 isåfall skulle bli ett dåligt år för kvinnliga kongressledamöter med tanke på de omfattande ekonomiska svårigheterna USA befinner sig i, visade sig vara sann.
När männen dessutom redan innehar monopolställningar inom kongressen – är man redan vald så är det troligt att man blir omvald – så blir det ännu svårare för kvinnor att ta sig in.

Det verkar alltså som att med fler kvinnliga kongressledamöter så skulle samhällsfrågor som hindrar kvinnor från att skaffa sig karriär få en viktigare roll i politiken och troligen också en snabbare lösning. Med fler kvinnliga kongressledamöter skulle också stereotypa roller som att män och ekonomi eller kvinnor och sjukvård hör ihop försvinna och frågor angående t.ex. socialt skyddsnät inte bli lika föraktade.



Massmedias roll i en demokrati (Belgien)

Publicerad 2013-10-20 10:57:10 i Belgien,

Massmedias roll

Belgien är ett av de landen i världen med lägst antal tidningsläsare enligt NE och Landguiden. Däremot så har ca 95 % av befolkningen kabel-TV. Vidare hävdar NE att landets befolkning är mer intresserade av nyheter från omvärlden än från andra regioner i det egna landet. Landets uppdelning syns även här i form av att massmedierna är uppdelade efter språkområdena. Detta leder till att ingen Tv-kanal eller tidning är rikstäckande. [1] [2]

En del av problematiken kring massmedier är de oftast inte genomgår samma kritiska granskning som många andra av våra informationskällor gör. Media innehåller i de flesta fall politisk propaganda eller handlar i intresse för aktörerna bakom massmediet. De är intresserade av att tjäna pengar på samma sätt som andra företag.

Vi litar ofta på att massmedia ska kritiskt granska företag, organisationer, staten och liknande och sedan ge oss fakta; en bild av verkligheten. Problemet är att denna bild är lika vinklad som annat i vår vardag. Reportage är färgade av skribenternas och producenternas åsikter och fakta genomgår en urvalsprocess där för- och nackdelar vägs mot varandra innan det kommer med. Vidare så är allt inte 100 % sant av det som tas upp. Fakta kan även plockas isär och sedan monteras ihop på ett sådant sett att inte hela bilden visas. [3]

Massmedier har ett stort inflytande i vår vardag. De bestämmer till stor del vilka frågor som vi kommer engagera oss i, ger oss intryck från omvärlden och andra länder samt bidrar med argument och åsikter som vi tar ställning till och bygger vidare på. Med andra ord har massmedia ett enormt stort utrymme att påverka oss.

Oftast vet vi inte vem aktören bakom mediet är. Samma bolag kan driva både tidningar och Tv-kanaler och det kan leda till att tittaren tror att det är två källor som överensstämmer med varandra och att informationen därför är sann, när det egentligen rör sig om en och samma källa.

Att kritiskt ta till sig allt som syns i media utan att reflektera över åsikter, syften och värderingar bakom kan därmed ge en skev bild av verkligheten. Att enbart ta del av ett perspektiv i olika sakfrågor kan leda till en snäv och ibland falsk verklighetsuppfattning.

Enligt Landguiden och NE har de flesta tidningar i Belgien tydliga, politiska åsikter [4] [5]. Som människa väljer man ofta att enbart ta till sig information som bekräftar ens tidigare åsikt vilket gör det extra problematiskt att Belgien inte har något rikstäckande massmedia. Invånarna utsetts troligen för daglig propaganda som bekräftar och formar deras åsikter samtidigt som de är helt ovissa om vad visas i andra språkområdens informationsflöden. Det är möjligt att detta är en bidragande faktor till att befolkningen har så skilda åsikter eftersom att de utsätts för och tar del av separata kommunikationskanaler där innehållet med största sannolikhet visar olika bilder av världen.

På ett sätt kan därmed det låga antalet tidningsläsare ses som positivt då det är en informationskanal mindre att sprida propaganda i. Samtidigt är det självklart negativt just för att ett flöde försvinner och därmed chansen att ta upp aktuella ämnen, konflikter och liknande. Dessutom gör det att TV: n får en ganska så ohotad position när det kommer till att sprida information vilket kan leda till att helhetsbilden bli mer onyanserad och att det är lättare att propagera i en fråga.

Massmedias roll i en demokrati är viktig. Det är ett sätt för oss att ta del av sådant som händer i världen och tjänar många gånger sitt syfte att lyfta aktuella händelser och diskussioner och kritiskt granska vårt samhälle. Men detta blinda förtroende som vi ofta visar är problematiskt.

Med tanke på hur många informationskällor som vi utsätts för dagligen så skulle det vara svårt att kritiskt försöka granska varenda en, men vad vi däremot borde göra är att försöka ta del av andras syn på saken, speciellt i större sakfrågor, för att därmed få en mer nyanserad bild. Vi bör även släppa illusionen om att det som sägs i media = sanningen. På så sätt tar vi tillbaka lite av massmedias oerhörda makt.           

Demokratimall applicerad på USA

Publicerad 2013-10-15 20:25:55 i USA,

Demokratimall

 

Demokrati betyder att makten utgår ifrån folket, men vad menas egentligen med det? De mest grundläggande demokratiska kriterierna ur min synvinkel är dessa:

Rättvist valsystem/majoritetsprincipen: Allas röster bör vara lika mycket värda. Vem ska bestämma vilka röster som ska vara värda mer än andras? Hur skiljer man folk från folk? Demokrati betyder att makten utgår ifrån folket, och då bör hela befolkningen räknas in. Är det en viss grupp människor som privilegieras över andra så kan detta leda till bristande tilltro inför staten och missnöje bland folket. Majoritetens vilja är vad som bör styra beslutsfattningen. Om inte allas röster är lika mycket värda som kommer det inte bli en majoritetsprincip. Detta leder till att endast en minoritet gynnas.

Yttrandefrihet/Tryckfrihet: Med maktdelningsprincipen brukar man tala om den dömande, den lagstiftande och den verkställande makten. Men jag tror inte att det skulle finnas någon garanti för att de tre ovanstående skulle sköta sig om det inte vore för en granskande makt. Yttrandefriheten är vår garanti för att allas åsikter ska kunna bli hörda. Utan den skulle vi inte kunna granska och analysera staten och regeringen, eller få möjlighet att bilda oss en egen uppfattning om situationer över huvud taget eftersom att bara en sida skulle presenteras. Både genomtänkta som ogenomtänkta påståenden bör få yttras, för historien visar tydligt hur viktigt det är att ifrågasätta även de mest etablerade sanningarna (för bara några hundra år sedan var det t.ex. en väletablerad sanning att jorden var platt). Och med tanke på att den enda som har något att förlora på att sanningen kommer fram är den som har orent mjöl i påsen, så går det egentligen inte att argumenter mot yttrandefrihet. Var gränsen mellan rätten att säga sin åsikt och rena personangrepp går, är dock en fin linje värd att diskuteras. Yttrandefriheten bör självklart inte missbrukas – men förbjuder man någon att säga en sak så blir det ju inte någon riktig yttrandefrihet längre utan snarare yttrande”frihet”-med-vissa-begränsningar istället.
Utan möjlighet att skriva ner sina åsikter så är yttrandefriheten – speciellt i dagens samhälle där så stor del av vårt liv spenderas bakom datorskärmar – egentligen värdelös. Därför har jag skrivit yttrandefrihet/tryckfrihet som en punkt; eftersom att de för mig går hand i hand.

Lika rättigheter: Alla människor är lika mycket värda och bör där med ha lika rättigheter oavsett kön, sexualitet, funktionshinder, etnicitet etc. För ett demokratiskt och jämlikt samhälle är det viktigt att alla behandlas lika och ges samma förutsättningar. Att diskriminera eller förtrycka andra människor på olika sätt sker dessutom oftast för egen vinning; psykisk som materiell, vilket inte är hur en demokrati bör se ut. En enskild individ eller minoritet ska inte gynnas.

 

USA

Rättvist valsystem/majoritetsprincipen: USA är en demokrati med regelbundna val. De har tre olika val; kongressvalet (två-års perioder), senatvalet (sex-års perioder) och presidentvalet (var fjärde år) där det sistnämnda är det som får mest uppmärksamhet och som vi därmed vet mest om.
Presidentvalet är dock egentligen inte ett nationellt val, utan mer 51 olika val på delstatsnivå. I presidentvalet så är det nämligen inte presidenten i fråga du faktiskt röstar på utan istället elektorerna i din delstat, som då alltså tillhör olika partier.[1] Elektorerna röstar sedan i sin tur fram presidenten, vilket betyder att om flest Demokratiska (Barack Obamas parti) elektorer har blivit valda, så röstar de självklart fram Obama som president. Detta innebär dock att om 60% av rösterna går till Republikanerna (oppositionen) i t.ex. New York, så väljs en  republikansk elektor att företräda delstaten, som självklart väljer sitt partis president att rösta på. De 40% av New Yorks invånare som röstade på Demokraterna (Barack Obama), tja, deras röster går helt till spillo. Detta innebär alltså att en massa röster försvinner i valet, vilket är anledningen till att det fyra gånger i landets historia har tillsatts presidenter trots att de inte fått flest väljarröster. Ett exempel på detta är 2000-års val där George W Bush vann även fast Al Gore fick flest väljarröster.
Som om det inte vore nog med det, så har dessutom vissa delstater fler elektorer än andra – alltså fler röster än andra. Kalifornien som har en väldigt stor befolkning har t.ex. 55 röster medan Montana bara har tre. Detta medför att vissa delstater blir viktigare än andra att vinna röster hos, och därför sker valkampanjerna nästan uteslutande i dem. ”Swinger states” är de delstater som presidenterna siktar in sig mest på. Det är alltså delstater med ungefär lika många Demokrater som Republikaner, vilka man då självklart hellre väljer att åka och kampanjera för än delstater som man redan vet vad de brukar rösta på.
Totalt finns det 538 elektorsröster, och för att bli president behöver man 270 stycken. Egentligen handlar alltså presidentvalet inte om att få majoriteten av väljarnas röster utan snarare majoriteten av elektorernas röster. [2]
Med tanke på att USA är ett så pass stort land så kan jag förstå att de har valt den typ av statsskick som de har. Att presidenten har så stor makt gör att beslut kan fattas snabbare, och att ha proportionella val skulle troligen ändå resultera i det block-system som vi har i Sverige idag, där det skulle ta ännu längre tid än det redan gör att förhandla fram beslut som alla partier kan godkänna.
Men att det är ett stort land skulle å andra sidan också kunna vara en motivation för att ha just proportionella val, eftersom att det är så många röster som ska bli hörda. Som valsystemet ser ut idag så är jag inte ens säker på om jag kan hålla med om att USA följer majoritetsprincipen, eftersom att de inte går efter befolkningens röster utan delstaternas - elektorernas. Eftersom att det är ett ”the winner takes it all”(det parti som får flest röster i en delstat får hela delstatens stöd) -system så gör också detta att man troligen lägger rösten på det minst dåliga av två ”onda” sidor, eller struntar i att rösta alls eftersom att man vet att ens röst inte kommer räknas ändå.
Valdeltagandet i USA är väldigt lågt; under femtio procent. Detta kan dock inte bara förklaras med att många är missnöjda med elektor-systemet, utan också med att valdagen är på en tisdag t.ex. då man måste ta ledigt från jobbet med avdrag på lönen, att du är förbjuden att rösta om du sitter i fängelse och att det över huvud taget är en krånglig process att bli röstberättigad eftersom att du måste registrera dig själv etc. Men man kan ändå ana att en stor anledning till det låga valdeltagandet är just att det är i praktiken är ett tvåpartisystem. Jag tror att det skulle vara lättare att ta hänsyn till fler perspektiv av frågor ifall det fanns fler än bara två partier som styrde landet, alltså om man hade proportionella val. Att veta att ens röst spelar roll och kan göra skillnad, ökar motivationen.

Yttrandefrihet/Tryckfrihet:
Enligt lag så är yttrandefriheten skyddad i USA och censur är förbjuden. Yttrandefriheten är dock begränsad inom vissa ramar, där du t.ex. inte får hålla tal som uppmuntrar människor att bryta mot lagen[3], trycka artiklar i skoltidningen som strider mot skolledningens riktlinjer, sprida baronpornografi eller säga saker som kan orsaka andra människor skada ex. skrika att det brinner i en biosalong på skoj[4]. Enligt mig så är konventionen helt rimlig; frågan är snarare hur den fungerar i praktiken. En av de allvarligare inskränkningarna på yttrandefriheten är den såkallade ”gag-ordern” som ger den Amerikanska staten rätt att kräva tystnadsplikt av sina medborgare, som då inte får berätta om den berörda situationen ens för en advokat. Detta kan man tänka sig är ett väldigt effektivt sätt att förhindra att statshemligheter läcker ut – på både gott och ont. Personligen tycker jag att lagen har fler negativa aspekter än positiva, med tanke på att den är så pass total och kan användas av statsauktoriteter för egen vinning. Å andra sidan är den säkert väldigt användbar i fall när det är viktigt att viss information inte läcker ut.  

Lika rättigheter:
Eftersom att USA grundades 1776, liberalitetens tidsålder där människans frihet stod i fokus så är det inte konstigt att landet byggdes och lagförfattades med dessa tankar om varje individs rättigheter och friheter som grund. Ändå så har under stor del av landets historia olika minoritetsgrupper blivit oerhört förtryckta och än idag kan man ställa sig frågan hur det kommer sig att övervägande delen av människor i fängelserna är färgade, trots att landets totala befolkning är övervägande vita. [5] Samkönade äktenskap är fortfarande förbjudna i 30 av de 51 delstaterna och diskriminering mot homosexuella förekommer.[6] Många anser dessutom att kvinnors rättigheter håller på att begränsas i och med att abortlagar skärps så att det ska bli svårare att göra abort. För varje dollar tjänar en kvinna 77cent och ensamstående kvinnor samt svarta kvinnor tjänar ännu mindre. Den färgade befolkningen har över lag sämre tillgång till sjukvård och ekonomisk standard. Lika rättigheter betyder för mig jämlik behandling, vilket jag inte anser att USA lever upp till eftersom att delar av befolkningen tydligt diskrimineras/ges inte samma förutsättningar som andra.

Analysmodell för demokrati samt applicering på Frankrike- Sofia

Publicerad 2013-10-13 21:08:48 i Frankrike,

Demokrati och mänskliga rättigheter

Min personliga mall:

Demokrati för mig är när det är folket som beslutar vad dem vill åstadkomma med sitt land. Nedanstående punkter har jag listat för att få igenom ovanstående, men också för att underlätta så att ALLA oavsett social rang verkligen får ta del av demokratin och dess alla fördelar.Jag har jämnfört länder där livssituationen inte alls ser lika bra ut som i t.ex. här i Sverige där demokratin fungerar bra i förhållandevis till andra delar av världen. Den här mallen består alltså av 3 punkter som jag anser vara de viktigaste för att få länder där demokratin inte alls funkar på fötter igen.

1.      tryckfrihet och Yttrandefrihets lag

 Denna lag anser jag vara grunden till ett demokratiskt samhälle då den ger alla människor rätten att utrycka sina åsikter både skriftligt och verbalt. Detta är både ett socialt och politiskt kriterium vilket är en av dem många andledningarna till varför jag tycker att just denna punkt är så viktig. Om ett land inte har/ inte följer tryckfrihet och yttrandefrihetslagen så kommer länderna troligen se ut som Ryssland och Kina i dagsläget gör, där folket har ytterst lite makt och staten sitter på all makt gällande media. [1] Detta bidrar såklart till att Staten kan censurera bort allt som anses vara olämpligt för deras eget bästa, så att allt dem föreslår och står för ska gå igenom utan att folket ska få veta om det. Den här typen av styre missgynnar folket något otroligt. Ju mindre människor vet om saker så som nyheter och viktiga beslut desto svårare är det för dessa människor att bilda sin egen uppfattning. Det blir också svårare att argumentera i mot och ändra något då folket endast blir ”serverade” en väg att gå vilket är vanligast förekommande i diktaturer där makten endast utgår från ett håll. [2] Skulle det istället vara en skyldighet att dela med sig av alla beslut som staten står för skulle nog den stora vägen grena upp sig i flera väger med olika åsikter och tankar kring hur man borde agera i frågan då vi människor bär på olika ryggsäckar av tankar, minnen som omedvetet är med och påverkar alla våra vardagliga beslut.

2.       Lika värde och rättigheter inför lagen

 Människor lika värde och rättigheter inför lagen ska stå för att alla människor alltid ska få samma grundläggande behandling. Man ska inte få skilja på olika folkgrupper, ekonomisk klass, bakgrund och religion samt jämnställdhet mellan könen när det kommer till det sociala så som prestation gällande jobb och lön. Man ska inte heller få nedvärdera människor med funktionshinder då alla människor har rätt till samma behandling. Jag tycker det här är en superviktig punkt då den gör det svårare för människor att trycka ner andra vilket hindrar att osämjor eller krig mellan fattiga och rika, kvinnor och män, troende och icke troende och människor med olika bakgrund samt svårigheter för de funktionshindrade inträffar. Man borde stället focusera på allt som är positivt med ett jämnställt och mångfasetterat samhälle, då alla har olika infallsvinklar och positiva egenskaper att bidra med.

Något som människor ofta glömmer bort när det kommer till rättigheter är att det alltid medföljer skyldigheter för att få det hela att fungera[3]. När jag valde den här lagen så tolkade jag även in människor lika skyldigheter när det kommer till exempelvis brott och straff. En människa ska alltså inte bli tilldelad olika typer av skyldigheter för att dem har olika kön, bakgrund, möjligheter eller pengar- alla ska behandlas lika i både media, fängelset, på arbetsplatsen, och alla andra sociala samanhang.

3.      Rösträtt (Fria partibildning, regelbundna och rättsäkra val)

Det ska finnas fler partier att rösta på och du ska få lägga din röst där du behagar, valen ska ske med regelbundenhet och du ska även få vara anonym om du så önskar. Fria parti bildningen är enligt mig ett mycket bra sätt at öppna ögonen hos de redan etablerade partierna för frågor som inte tas tillräckligt på alvar i deras politik. Ett exempel på ett parti som gjort detta i Sverige är Fi som satsar stor del av sin politik åt jämnställdhet och kvinnliga rättigheter, detta har såklart gjort att partier utveckar sin politik inom området för att vinna tillbaka sina väljare. Regelbundna val är viktigt då människors åsikter efter ett tag, när dem sett hur resultatet blivit inte längre är nöjda med en speciell fråga och stödet inte längre finns.

Ingen ska behöva känna oro för att bli utesluten eller dödad för att ens åsikter inte överens stämmer med den stora mängdens eller dem som regerar. I en demokrati ska alla röster värderas med samma värde oavsett vad rösten står för så måste den accepteras (läs punkt 2 i min modell). När ett val utförs och ett parti får flest röster så måste det partiet så klart bli respekterat och accepterat då man gemensamt i en befolkning har gett flest röster till detta parti vilket är gjort på ett fullt demokratiskt sätt. Självklart finns det både positiva och negativa delar med att ha majoritets val, ett exempel på det är USA där delstaterna röstar för sig och de flest människor röstar på i den delstaten blir det som vinner helt. Efter det räknar man ihop alla delstaters röster och sedan blir det som fått flest röster som vinner valet.[4] Det som jag finner negativt med denna typ av valsystem är att alla inte alla röster räknas, man tar ju bort stora delar av rösterna och ersätter det med ”majoriteten i en delstats röster”. Om man skulle räknat båda: de som majoriteten ville och det som minoriteten vill i alla delstater utan att avrunda bort minoriteten är det inte säkert att samma beslut skulle tas. Därför anser jag att detta valsystem inte stödjer alla människors lika värde och rättigheter inför lagen (punkt 2) och även kan uppfattas som en skendemokrati.[5] För att kunna säga att ett land är demokratiskt begär min modell därför att ALLA röster räknas och värderas på samma sätt.

 Demokratin i Frankrike

Då Frankrike är ett land där demokrati så uppfyller landet de flesta av de ovanför nämnda punkterna.[6] Yttrande och tryckfriheten varit en lag sedan år 1881 och har historiskt förankring i den Franska revolutionen och skyddas via konstitution och lag.[7] Som jag skrev i tidigare inlägg så är pressfriheten en traditon som sträcker sig långt bak i tiden där nyhetstidningar och åsikter välkomnas. [8]  

Människor lika värde tas även på alvar då frihet, jämlikhet, broderskap är 3 grundord som även dem myntades under franska revolutionens tid. Ur denna princip om alla människors lika värde föds också de "republikanska värderingarna" som utgör grunden för det franska statsskicket som existerar i dag. [9]

 Frankrikes valsystem är något knepigt då dem har ett halvpresidentiellt styre, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism.[10]  Val sker vart 5 år. Om inget av de två störta partierna får över 50 % av rösterna blir det frågan om en andra omgång där partier som har över 12.5 % av det franska folkets röster får vara med och tävla om platsen i parlamentet.  Det är presidenten i landet som utser premiärministern och kan upplösa nationalförsamlingen samt utlysa nyval, och utlysa bindande folkomröstningar. Det är folket i Frankrike som röstar fram Presidenten.

Frankrikes styrelse sätt är mycket representativt då mycket av besluten sker indirekt av presidenten själv. [11] Det finns såklart både negativa och positiva delar med detta. Det blir t.ex. lättare att föra igenom förslag, de kan även ge ökad stabilitet i landet då personen i fråga är mycket insatt i besluten. De negativa biverkningarna kan däremot vara att människorna i landet kan börja känna politikerförakt då deras åsikter blir underpresterade. I en direktdemokrati där människor ständigt får vara med och rösta kan det istället leda till att latheten tar över och att människor inte går att röstar, att fel beslut tas då folk är för lågt insatta. Därför tror jag att Frankrike borde lägga sig någon stans däremellan i detta [12].  Man skulle även kunna diskutera spärren för att partier ska få komma in som valmöjlighet är för hög (12.5% av rösterna) då de stora partierna inte förnyar sin politik så ofta då dem känner sig trygga med sitt redan höga stöd. Minskar man spärrarna för småpartierna skulle detta kunna leda till att partierna var tvungna att förnya och förbättra sin politik för fortsatt stöd.


Fördjupning inom en mänsklig rättighet i Belgien

Publicerad 2013-10-13 11:21:06 i Belgien,

Nedan följer en fördjupning inom en mänsklig rättighet i Belgien, närmare bestämt artikel 25.1.
/Amanda
 

Fördjupning inom mänsklig rättighet:

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna; artikel 25.1:

”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.” [1]

Enligt Landguiden och NE har Belgien, som tidigare nämnt, ett omfattande socialförsäkringssystem där ålders- och änkepension, sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkring, semesterersättning samt försäkring vid arbetsolycksfall och yrkesskador ingår. Dessutom har änkor, handikappade och pensionärer gratis sjukvård. Systemet finansieras till 25 % av staten, 25 % av de anställda samt 50 % av arbetsgivarna.

Med andra ord ligger landet långt framme i arbetet kring denna rättighet. Problemet är att detta är väldigt dyrt och det är svårt för staten att ha råd med sina åtaganden. Trots att avgifterna höjts för både arbetsgivare och arbetstagare så blir utgifterna för stora för staten om inte radikala åtgärder vidtas. Detta då utbetalningarna blir allt större.

Under 1990-talet har nedskärningar gjort som framförallt drabbat den sociala sektorn [2] och i framtiden är det troligt att sjukvård och pensioner kommer att täckas i större utsträckning av individuella försäkringar. [3]

Frågan blir då hur Belgien ska kunna upprätthålla och finansiera detta system. Återigen blir frågan kring landets uppdelning aktuell.

Enligt NE och Landguiden så upplever Flandern en delning som positiv då de anser att deras resurser går till Vallonien medan Vallonien vill hålla ihop landet på grund av resursbehovet. [4]  I nuläget verkar landet gå mot en gemensam, möjligen/troligen negativ, förändring av sitt socialförsäkringssystem om trenden fortsätter.

Vid en uppdelning av landet skulle det nödvändigtvis inte vara så. Flandern skulle eventuellt ha ekonomin att kunna fortsätta med denna form av socialt skyddsnät om de inte gav resurser till Vallonien Klart är att Vallonien inte skulle ha råd med det då de redan har stora ekonomiska problem.[5] Så vad är då bäst: att ena halvan av landet skulle ha ett gediget socialt skyddsnät medan andra halvan tvingas att skapa ett helt nytt som inte är i närheten av att vara lika gediget? Eller är det bättre att det blir någon form av kompromiss där hela landet tvingas till förändring?

Till viss del kan en förstå Flanderns befolkning. Om landet delades så skulle de troligtvis få det bättre ekonomiskt än vad de har nu. Samtidigt kan de ses som själviskt att de vill att detta ska ske på vallonernas bekostnad. Det är trots allt flamländarna som i nuläget redan har det ekonomiska övertaget.

Vallonerna, däremot, skulle hamna i en svår ekonomisk kris vid en delning av landet då regionen är beroende av statskassan; en statskassa som Flandern, och även Bryssel, till största del står för påfyllnaden i tack vare sin hamn och de investeringar som görs i företag belägna i framförallt Bryssel.[6] [7]

Är det verkligen rätt att en region får det bättre ställt på bekostnaden av en annan? Hur påverkar det jämlikheten? Betraktas verkligen människovärdet som lika då? Å ena sidan kan en hävda att detta händer hela tiden i vårt samhälle då inkomsten inte är jämnt fördelad. Å andra sidan så är denna situation en extremvariant då det handlar om att vallonerna skulle tillhöra ett nystartat land som från början ligger på ekonomiskt minus. Denna nystartning skulle inte ens vara frivillig för de flesta då vallonerna i regel är för att hålla ihop landet. 

Ur ett historiskt perspektiv så är det Vallonien som varit den rikare regionen fram till dess att kol- och stålindustrin blev krisbranscher.[8] Teoretiskt sätt skulle fördelningen av inkomst kunna slå över ytterligare en gång till Valloniens fördel, eller åtminstone bli jämnare, om regionen hittade en ny industri att livnära sig på. Det skulle vara positivt för arbetet kring den mänskliga rättigheten om ett socialt skyddsnät eftersom att det skulle bringa en större inkomst som förhoppningsvis kan matcha utgifterna.

Det är svårt att komma med en fullständig hypotes kring hur scenariot ska lösas om man inte är komplett insatt i hur den belgiska ekonomin ser ut. Klart är i alla fall att deras socialförsäkringssystem håller på att bli alldeles för dyrt. Vad som är det bästa alternativet för att lösa problemet blir en subjektiv fråga. Dela landet är tveklöst ett alternativ som gynnar åtminstone ena halvan av landet. Att försöka omfördela budgeten är en annan lösning som i teorin alltid en möjlighet men i praktiken inte alltid genomförbar. Att försöka få Valloniens ekonomi att komma på fötter är nog den bästa lösningen för hela landet men också den svåraste.

Viktigt att komma ihåg är att önskan om delningen av landet inte enbart har ekonomiska grunder utan även historiska. Landet har varit splittrat sedan det bildades men denna ekonomiska problematik som nu finns bidrar till en ökad splittring vilket går ut över arbetet med mänskliga rättigheter.

Vad krävs för att ett land ska kallas demokratiskt?

Publicerad 2013-10-09 09:09:00 i England,

Detta är enligt mig de viktigaste politiska punkterna för att ett land ska kallas demokratiskt, dessa går även in i det som jag anser är viktigast socialt.

Grunderna för de flesta viktiga demokratiska lagarna utgår från De mänskliga rättigheterna.[1] Grunden inom dessa är att människan är fri och inte ska utsättas för förtryck på något sätt. Jag anser att ett land inte är demokratiskt över huvud taget om landet inte följer de mänskliga rättigheterna. Därför har jag inte valt att lägga så stort fokus vid dessa utan mer kring lagarna som är utformade efter dem.

Politiskt

1.      Yttrande/tryckfrihet.

2.      Allmän och lika Rösträtt.

3.      Fler än ett parti att välja mellan.

4.      Regelbundna val

Att alla ska kunna tycka vad de vill och dessutom uttrycka det i skrift eller tal är en grundläggande demokratisk lag, yttrande- och tryckfrihetslagen. Detta går även in under de mänskliga rättigheterna och de sociala delarna av en demokrati, det är en frihet att få yttra sig. Om inte folket har någon talan kan de inte styra ett land, och begreppet demokrati betyder just ”folket styr”. Jag anser att denna lag är en av de absolut viktigaste i en demokrati. Om inte folket har rätt att sprida sina åsikter, eller medier få ut sin information, blir ett land lätt korrupt och invånarna får en skev verklighetsbild. I t.ex. Kina, Ryssland eller Nordkorea där staten har hand om medierna har folket väldigt lite frihet. Detta hör ihop genom att de bara får den information som staten vill och regimen utnyttjar ju då självklart detta och vinklar information till sin fördel. Det är detta jag menar med att folket får en skev verklighetsbild.

Om folket ska styra ett land måste det finnas sätt att fatta beslut, detta brukar göras med röstning och majoritetsprincipen. Denna kanske inte är 100% demokratisk då hela befolkningen möjligtvis inte röstar på samma sak, men det är i princip omöjligt att fatta beslut om alla i ett stort samhälle ska vara eniga. Ett exempel på ett land som styrs av en direkt demokrati där hela befolkningen ska vara eniga är den lilla självstyrande staten Christiania i Danmark. Men i större samhällen, som Storbritannien, skulle det vara svårt att komma till något beslut med denna metod. Då anser jag att majoritetsprincipen är ett bättre alternativ. Lika rösträtt innebär att alla medborgare med åldern inne har rätt att rösta, det ska inte vara någon skillnad på röstens värde oavsett etnicitet eller kön. Varför detta är viktigt i en demokrati behöver egentligen inte ens diskuteras. ALLA medborgare ska ha rätt att rösta. Det är även en fråga om jämställdhet, rättvisa och frihet, i Storbritannien hade kvinnorna ingen rösträtt förrän år 1918. Detta har med värdegrunder att göra, kvinnan var tidigare ”mannens ägodel” och har alltid varit det historiskt, men när kvinnan fick rösträtt blev hon plötsligt en medborgare, hon fick sin frihet och sin rätt i samhället, hon fick ha en åsikt. Det är detta allmän och lika rösträtt handlar om.

Att välja mellan flera partier är också en grund för ett demokratiskt samhälle. Om det endast finns ett alternativ att rösta på i en representativ demokrati försvinner ju hela idén med att det ska finnas valmöjligheter och att folket ska styra. Landet blir då mer en diktatur. Regelbundna val måste vara en självklarhet i en demokrati. Om ett parti vinner och de beslutar att ta bort valen, har ju folket inte längre någon talan- alltså är det inte längre demokrati.

Hur hanterar då Storbritannien dessa punkter?

England var faktiskt det första landet som efterfrågade yttrande och tryckfrihet på 15-1600 talet, det blev dock inte aktuellt direkt. Idag finns självklart denna lag, de brittiska medierna präglas av väldig frispråkighet, även om det finns strikta lagar kring exempelvis brott mot sekretess och förtal.

Som jag tidigare skrivit är det lika och allmän rösträtt i landet sedan 1918. Denna punkt följer landet utan problem.

I Storbritannien finns det som jag tidigare skrivit flera partier att välja mellan och de har val vart 5:e år. Alltså är detta inte heller något hinder för demokratin i landet.

Vad är det då som skulle kunna förbättras i landet?

De punkter som jag tagit upp ovan är de som är viktigast enligt mig, men dessa fungerar ju som skrivet bra i Storbritannien. Ändå är landet ingen utopi, det finns fortfarande saker som behöver förändras.

Storbritanniens valsystem består dels av enmansvalkretsar (dessa har jag förklarat i inlägget under). Enmansvalkretsarna har fått mycket kritik då det lätt blir "odemokratiskt" på så sätt att de valkretsarna med stor befolkning blir underrepresenterade då alla endast får ett mandat och även att den person som blir vald arbetar mer för att bli omvald än för landets bästa.

Jag besökte i London i somras och träffade så klart många engelsmän. Alla som jag pratade med sa samma sak- rasism och segregation upplevs som ett förödande problem. I vissa delar av London (t.ex. Brixton) bor det endast invandrare och Engelsmännen väljer att inte flytta dit.

Det som bildar ett problem är att normen i samhället är att vara väldigt PK och ingen vill riktigt erkänna denna segregation.[1] Problematiken som skapas i och med denna segregation är att invandrare inte integreras i samhället, de får inte möjlighet/tar inte möjligheten att anamma den brittiska kulturen, språket och normerna. Detta kan leda till att de får svårt att skaffa jobb, och på så sätt hamnar utanför samhället. Man kan självklart diskutera huruvida invandrarna vill integreras, om det är ett val att ställa sig utanför samhället för att man ratar hur samhället fungerar. Det finns självklart sådana fall, men jag tänker att det även måste vara samhället som inte vill släppa in ”annorlunda” människor från främmande kulturer, det finns rasistiska och främlingsfientliga tankar, även om det inte är något man vill prata om. Detta är inte ett problem endast i Storbritannien, vi ser det även i Sverige och många andra delar världen.

Något som jag tänkte på under min vistelse i London var dock att deras reklamskyltar präglas av en större mångkulturell bild än vi har här i Sverige. Det var inte endast blonda smala västerländska tjejer på skyltarna, utan både kvinnor och män med ursprung från hela världen. Detta visar att de ändå kommit längre med integrationen än vi gjort här i Sverige, där det ofta är just dessa unga blonda kvinnor vi ser på reklamskyltar, helst hyfsat lättklädda.

 

http://www.hrw.org/europecentral-asia/united-kingdom

http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnlig_r%C3%B6str%C3%A4tt

http://www.ne.se/tryckfrihet/tryckfrihetens-uppkomst

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien?p=1

http://www.parliament.uk/about/how/elections-and-voting/general/

http://www.jonworth.eu/segregation-in-brixton/

Analysmodell för demokrati samt applicering på Belgien

Publicerad 2013-10-06 19:07:18 i Belgien,

Nedan följer en, av mig, skapad analysmodell för att avgöra huruvida ett land är demokratiskt eller inte. Den berör de punkter jag anser vara essentiella för en demokrati och appliceras i slutet på Belgien. /Amanda
 

Analysmodell för demokrati

 

Jämlikhet: Med jämlikhet menar jag att människors värde är detsamma, oavsett kön, religion, ursprung, bakgrund, sexuell läggning, handikapp, ålder, ekonomi eller liknande.

Att alla människor värderas på samma sätt oberoende av ovanstående är grundförutsättningen för ett fungerande och rättvist samhälle. Människor måste i grund och bottnen värderas för att de är just människor och inte för de yttre attributen. Annars finns risken att människor särbehandlas, nedvärderas eller diskrimineras. Utan en tro på att människor är lika värda så skapas möjlighet att godtyckligt behandla och hantera människoliv hur som helst.

Detta bör automatiskt innebära människors rätt till valfri religion, sexuell läggning etc.

Till viss del syftar jag även på en ekonomisk jämlikhet. Den punkten är dock mer komplicerad. Vi lever i ett samhälle där saker ständigt värderas. Även om alla olika yrken, tjänster och liknande behövs anser vi dem vara mer eller mindre viktiga och betalar dem därefter vilket leder till en ekonomisk ojämlikhet. Vidare så hanterar människor de pengar de har på olika sätt, en kan spara, investera, spendera, vilket också skapar förutsättningar för ojämlikhet inom ekonomi. 

En millimeter-rättvisa ur ett ekonomiskt perspektiv är alltså inte vad jag tror på, eller i alla fall ser som genomförbart. Däremot bör alla ha en ekonomi som ger förutsättning till att leva ett drägligt liv med mat för dagen och tak över huvudet. Dessutom bör det finnas någon form av skyddsnät för de som av olika anledningar inte har möjlighet att själv kunna skapa sig en försörjning. Då alla människor är lika värda är det också allas skyldighet att se till att alla har förutsättningar att kunna vara lika mycket värda.  

Yttrandefrihet: Enligt mig är yttrandefrihet något av de viktigaste vi har och en av grundförutsättningarna för att ett land ska kunna kallas demokratiskt. Det är ett kriterium som inte bara berör politik, utan även det vardagliga livet.

Att inte få yttra sina åsikter kring saker och ting skapar ett land där alla lever i förtryck. Att kunna yttra sina åsikter och ventilera sina tankar och idéer är grundförutsättningar för utveckling och förändring. Ett samhälle skapas av dess medborgare och ger man inte alla medborgare chans att komma till tals så är inte samhället längre till för alla, utan endast ett fåtal.

Rösträtt (på villkoren fria, hemliga, regelbundna val med fler än ett parti): Rösträtten är viktig för att samhället ska skapas av de människor som lever där, för att alla ska få uttrycka sin åsikt och ta del i beslut som rör en själv. Dock harrösträtten i sig är inget egenvärde. Får jag rösta, men inte själv välja vad jag vill rösta på så kommer rösten inte representera mig och mina åsikter vilket är grundtanken. Detsamma gäller om det enbart finns ett parti att rösta på; valmöjligheten är borta och därmed så är inte rösten nödvändigtvis representativ för mig.

Anledningen till att det är viktigt med hemliga val är att det i vissa länder innebär stor fara om en inte röstar på ”rätt” alternativ. Hotet kan givetvis komma från den befintliga staten eller ett annat parti, men också från folk i ens omgivning eller familj som inte delar åsikt. Dessa hot kan då påverka hur du väljer att rösta.

Valen bör vara regelbundna i och med att man ska ha rätt att ändra åsikt. Då världen är ständigt föränderlig så är det nästan lite naivt att tro att ens åsikter alltid kommer vara desamma, samt att dessa alla situationer alltid löses bäst på ett sätt.

Rösträtten tycker jag därför blir relevant först när villkoren är uppfyllda. Varje persons röst bör också vara lika mycket värd på grund av jämlikheten.    

Makt som utgår från folket: Ordet demokrati i sig betyder folkstyre. När man pratar om demokrati i politisk mening så brukar det handla om att makten ska utgå från folket.[1] Logiken kring detta är ganska klar. Alla människor är lika mycket värda, samhället skapas av de människor som bor där och alla har rätt att påverka sin egen livssituation. Om man tar detta i beaktning så blir slutsatsen att makten bör utgå från folket. 

Rättssäkerhet: Samhällets struktur byggs till stor del av de lagar vi skapar. Utan bestämmelser för vad som är rätt och fel, lagligt och olagligt, så skulle det råda kaos. I och med våra åsikter kring rätt och fel så finns det även bestraffningar. Jag anser att rättssäkerheten är viktig för att se till att individen inte utsätts för övergrepp av systemet. Att alla blir likvärdigt bedömda för likvärdiga brott, att en får möjlighet till rättegång och att personliga relationer till de som dömer, både i negativ samt positiv bemärkelse, inte ska påverkar hur vi bedöms är essentiellt.

Detta är dels en rättviseaspekt likväl som en fortsättning på tidigare punkt där människors värde är lika och därmed har rätt till samma bedömning.

Reflektion: Att ett land uppfyller något eller några kriterier gör inte landet demokratiskt om man inte enbart syftar till en demokrati ur ex. politisk synpunkt. Ett beslut kan fattas i ett val som uppfyller alla villkor och där det är folket som röstar men det innebär inte per automatik att vad beslutet för med sig är demokratiskt. Ett exempel på detta är nazisterna som kom till makten på ett legalt sätt som överensstämde med författningen. [2] Detta innebär ju dock inte att det som nazisterna uträttade var demokratiskt. Därför bli punkten om jämlikhet oerhört central samt att den genomsyrar övriga punkter.

 

Belgien i jämförelse med modellen:

 

Då Belgien är en demokrati så uppfyller landet de flesta av ovanstående kriterier. [3] Många av dem benämns även i landets konstitution.[4]

Problematiken i deras fall ligger, enligt min analys, kring jämlikhet och makt som utgår från folket. Enligt Landguiden så är Belgien relativt jämställt även om könsdiskrimenering förekommer. [5] Detta styrks av rapporten kring mänskliga rättigheter i Belgien skriven av UD. Där sägs även att det år 2007 antogs en reviderad icke-diskrimineringslag som ska göra lagstiftningen lättare att applicera för de som utsätts för diskriminering. Homosexuella har samma rättigheter kring äktenskap och adoption som heterosexuella.[6] Fakta styrks av Landguiden. [7] De har ett omfattande socialförsäkringssystem där ålders- och änkepension, sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkring, semesterersättning samt försäkring vid arbetsolycksfall och yrkesskador ingår och utbildningen är avgiftsfri. [8] [9] Med andra ord har landet redan kommit långt med, och arbetar aktivt för att förbättra, sin jämlikhet.

Det som är problematisk är i nuläget kanske inte ett reellt problem utan ett potentiellt problem. Framförallt Flandern vill bli självständigt då de anser att för stora resurser går till Vallonien, något som skulle gynna den egna regionen men inte Vallonien.[10]  Då Vallonien i nuläget är beroende av ekonomiskt stöd från EU och statskassan kan de tänkas att de skulle ha svårt att hantera den ekonomiska förlusten som en uppdelning av landet skulle innebära. [11] [12] [13] 

N-VA, vilket är ett separatistiskt och nationalistiskt parti, fick vid valet 2010 flest mandat. De förespråkar just en uppdelning av landet och att de har flest mandat visar på en stark åsiktstrend.[14]

En konflikt kring huruvida landet bör delas upp eller om det drabbar Vallonien för hårt ekonomiskt kan göra att frågan om jämlikhet kan bli aktuell. Att det är framförallt flamländare som vill dela landet bör också beaktas. I en sådan situation blir majoritetsprincipen som beslutsfattande mer komplicerad. Det kan vara så att majoriteten i av befolkningen som helhet vill ha en uppdelning. Dock ligger majoriteten av den åsikten enligt fakta i den flamländska regionen och frågan blir då om man verkligen ska låta den majoriteten vara detsamma som en åsiktsmajoritet hos befolkningen som helhet. Frågan blir extra intressant med tanke på att de som skulle gynnas av uppdelningen är flamländarna. När åsiktsuppdelningen är så tydligt kopplad till regionsuppdelningen så är det också viktigt att titta på hur invånarna i landet är bosatta. Om det är fler bosatta Flandern så bör det ännu mer ifrågasättas hur majoriteten ska tolkas.

Problematiken med att makten ska utgå från folket ligger i monarkin. Landguiden hävdar att monarken utser regeringsbildare, har rätt att upplösa parlamentet samt utser samtliga av Belgiens domare på livstid.[15] NE hävdar att det på pappret ser ut som att monarken har stora maktbefogenheter men att detta inte stämmer i praktiken.[16] Oavsett så är det problematiskt att en person tillskrivs så mycket makt enbart på grund av sin födelselott. Då monarken inte är folkvald så kan inte heller dess makt sägas ha getts i förtroende av folket. Även detta kan sägas strida emot jämlikheten så till vida att en person kan härska över så pass många andra enbart på grund av sitt arv.

 



[4] UD, Belgien MR-rapport, 2010, 2010

[6] UD, Belgien MR-rapport, 2010, 2010

Fakta om Irland

Publicerad 2013-10-02 11:57:34 i Irland,

Irland är ett av länderna i Europa där religionen är väldigt viktig. Nästan nio av tio är kristna katoliker(Landguiden). Detta har skapat många motsättningar i landet, bland annat sociala klyftor i samhället och flera inbördes strider. Skillnaderna mellan de katolska och de protestantiska människorna ledde bland annat till delningen av ön, då Nordirland blev en del av Storbritannien men resten, republiken Irland, bröt sig loss. En annan konsekvens till religionens starka fäste i samhället är att abort inte är tillåten och att lagliga preventivmedel endast säljs till gifta par(NE). 
 
Landet är en stor exportör av nötkött vilket bidrar till ekonomin som ändå ligger på ett högt budgetunderskott(NE). Landet hade stor ekonomisk tillväxt bland annat under 80-talet, då det ofta kallades för den keltiska tigern, men just nu är landet i en ekonomisk svacka vilket ökar emigrationen. Emigrationen har varit stor under hela 1900-talet, på grund av en svält under 1800-talet och fortsatt dålig ekonomi efter den händelsen. Nu under eurokrisen har utvandringen återigen ökat(Languiden).
 
Något som är viktigt för landet är turism. 6-7 miljoner människor besöker landet årligen, och Irland är överlag bra på att marknadsföra sig.
 
Politiken i Irland består av en president med främst ceremoniella uppgifter, en premiärminister som styr regeringen och ett parlament med 60 ledamöter som väljs för 5 år framåt. Valdeltagandet är relativt lågt, ca 56% i presidentvalet och 70% i parlamentsvalet(Landguiden). Landet har sedan 1990-talet varit med om många korruptionsskandaler(NE).
 
Massmedian i Irland är både privat och statlig, med ett antal radio- och tv-kanaler och flera olika dagstidningar och söndagstidningar.
 
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland?p=1
http://www.ne.se/lang/irland/213320?i_whole_article=true

FRANKRIKE "hardfacts" - Sofia

Publicerad 2013-09-29 22:50:03 i Frankrike,

 

Landet Frankrike hittar vi i Västeuropa. Förutom fastlandet så finns det även 5 utomeuropeiska departement runt om i världens som ägs och har blivit koloniserade av Frankrike.Kolonierna som fortfarande ägs av Frankrike är följande: Franska Guyana som gränsar mot Brasilien, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte som ligger öster om Madagaskar. Eftersom att öarna ägs av Republiken Frankrike utgör de därför en del av EU trotts att dem platsmässigt inte ligger i Europa.

 

Historia:

Frankrike har utmärkts av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer, främst av Storbritannien och Tyskland. Även Frankrikes inre konflikter och politiska omvälvningar har haft mycket stor inverkan på resten av världen.                              

Den franska politiken har genom historien regioner stått mot regioner, religion mot religion, kyrka mot stat, kungar mot påvar, individer mot stad, landsbygd mot stad.Det sägs att alla fransmän älskar sitt land men samtidigt anklagar de andra landsmän för att inte göra det.

Politiskt system:

Landet är ett halvpresidentiellt styre vilket är en blandning av att ha en president och ett parlamentariskt styre.  Det går ut på att Presidententen är statschef och har därför i uppgift att utnämna och sparka folk i regeringen.  Parlamentet är sedan uppdelat i två kammare, den indirekt valda senaten och den direkt valda nationalförsamlingen. Av dessa två har nationalförsamlingen stört makt då den kan avsätta regeringen genom misstroendeomröstning och har avgörande röst i fråga om lagstiftning.Det politiska domineras av ett höger och ett vänsterblock. Det finns ett stort parti i vartdera block.                                                                                                                                                                         I Frankrike hålls presidentval var 5 år och enligt en Fransk lag som tillkom 2008 får inte samma president sitta mer än två mandatperioder efter varandra (10 år i rad). 

Sociala förhållanden:

Diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning är förbjuden i Frankrike.Efter valet 2012 var drygt en fjärdedel av ledamöterna i nationalförsamlingen kvinnor, vilket är ett rekord för landet. Den nyvalda vänsterregeringen var den första där hälften av ministrarna var av det kvinnliga könet.

De homosexuella kan ingå registrerade partnerskap men har inte rätt att gifta sig enligt franska lag. Vänsterregeringen som tillträddes i Frankrike har dock aviserat att könsneutral äktenskapslagstiftning kan bli aktuellt inom en snar framtid.

I Frankrike har den ökade brottsligheten varit en fråga som länge ståt i fokus. 2007 kom det en lag som gör att ungdomar över 16 år kan straffas lika hårt som en vuxen. 2003 ändrades även lagstadgan för arbetslöshetsersättningen från 30 månader till 23 och pensions ålder som sedan 1980-talet varit 60 år blev något längre nämligen 62 år.

Massmedia:

I Frankrike så råder de lång traditon av pressfrihet som år 1881 blev till lag efter franska revolutionen som utspelades år 1789 och förstärkte vanliga människor.Den franska revolutionen tillkom när den föråldrade samhällsstrukturen bågnade.Förvirring och oordning skapades vilket banade väg för den franska revolutionen.Vilket är det samlade namnet för händelserna från 1789 -1799 då landets sociala, juridiska, politiska och religiösa struktur förändrades på ett storslaget sätt. Revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap skulle för lång tid påverka politiken inte bara i Frankrike utan även runt om i hela världen. I dagens Frankrike finns det ett stort sortiment av dagstidningar. De har med åren dock blivit allt mindre bilagor då de fått gå vika för Radio France, Tv och webbnyheter som sänds och blir lästa på ett mer teknologiskt sätt.

Befolkning & religion:

Frankrike har en befolkning på runt ca 65 miljoner människor och räknas därför till en av Europas mest folkfyllda stater.Sedan år 1905 har Frankrike en lagstiftning som skiljer på kyrka och stat och som erkänner religionsfriheten. Indelningen religiöst sätt i Frankrike ser ut som följande: 51 procent av befolkningen är romerska katoliker, 31 procent icke troende, 4 procent muslimer, 3 procent protestanter och 1 procent är troende judar.Varför uppdelningen ser ut som ovanstående och varför stört andel av befolkningen är romerska katoliker har att göra med religionskriget som utspelades på 1500-talet.konflikterna var under denna tid mellan de protestantiska hugenotterna och katolikerna.                                                                                               Konflikten rörde sig inte bara om en kamp om religionen utan var mer baserad på vilken grupp som skulle styra landet. Religionskampen slutade i seger för katolikerna. Freden skedde genom ediktet i Nantes 1598 i form av en kompromiss. Kompromissen gav inte bara protestanterna rätt att utöva sin tro i vissa delar av landet utan de gav även ansvar för försvaret i dessa områden.

Utbildning:

Alla barn mellan 6 och 16 års ålder har skolplikt i Frankrike. Efter 16 års ålder finns gymnasium som är frivilligt. Enligt landguiden går även de flesta på förskola innan den obligatoriska skolan och 2 av 3 ungdomar fortsätter även sina studier efter gymnasiet.

Ekonomi och näringsliv:

Frankrikes huvudstad Paris är ett av världens viktigaste affärs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala städer är Paris även ett viktigt teknologiskt, politiskt och konstnärligt centrum, samt ansedd som modets och matens huvudstad.                                                                                                            Under 1600-talet och 1700-talets upplysningstid hade fransk kultur en betydande ställning, och landet har även därefter behållit ett starkt inflytande.

Till Frankrike kommer de årligen mer än 75 miljoner turister, dessutom turistar Fransmänen själva mycket i sitt eget land vilket bidrar till att mycket pengar ständigt är i omlopp.

Frankrike är världens femte störta ekonomi.  Anledningen till varför landet lyckats så bra är för att de besitter en stor Industribas, omfattande jordbruk och en livlig tjänstesektor.( I Frankrike är nästan 3 av 4 anställda sysselsatta inom tjänstesektorn.) Infrastrukturen är mycket bra och utbildningen är hög i landet vilket i sin tur leder till välutbildad arbetskraft. Landet deltar även i den globala fria handeln.  Frankrike räknas till världens femte största varuexportör och den fjärde största tjänsteexportören. Detta är anledningen till varför landet ekonomi går så bra.

Frankrike är även medlemar i G8 vilket är en grupp består av åtta stora industrialiserade ekonomier (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA).

 

Länkar:

http://www.ne.se/Frankrike

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Frankrike#cite_note-4

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Utbildning

 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Aldre-Historia

http://www.ne.se/bl%C3%A4ddra/historia-religion-och-filosofi/historia/geografiskt-indelad-historia/europa-historia/frankrike-historia

http://www.ne.se/100-%C3%A5rskriget?i_h_word=100+%C3%A5riga+kriget

 hhttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Politiskt-Systemttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Religion

http://www.ne.se/franska-revolutionen 

http://sv.wikipedia.org/wiki/G8

 

 

 

 

 

 

 

 

USA hardfacts - Cornelia

Publicerad 2013-09-29 19:45:00 i USA,

Historia: Den européiska inblandningen i USA’s historia började på slutet av 1400-talet då Columbus i jakt på en snabbare väg till Indien av misstag råkade upptäcka Amerika[1]. Trots att han besökte kontinenten hela fyra gånger så gick det aldrig upp för honom att det inte var Indien han upptäckt, och med denna fasta övertygelse så namngavs ursprungsbefolkningen ”indianer”, vilka senare nästan utrotades i den hänsynslösa kolonisering som ägde rum i början av 1500-talet av framförallt Storbritannien. År 1776 blev Amerika självständigt, under namnet Förenta Staterna, från Storbritannien och upphovsmannen George Washington blev landets första president[2]. 1861 är även det ett viktigt årtal att nämna eftersom att det var då inbördeskriget mellan nord- och sydstaterna i USA bröt ut, som år 1865 ledde till sydstaternas kapitulation med avskaffandet av slaveri som följd. Det fyra år långa kriget gjorde att vapenteknik och krigsstrategi utvecklades som senare stärkte USA’s rykte som krigsmakt[3].

 

(Klicka på bilden för större format)

Politik: USA är en federal republik, som betyder att varje delstat har stor frihet vad det gäller b.la lagstiftning. Presidenten är både regeringschef och överbefälhavare[4] och för närvarande innehas posten av Barack Obama – landets första svarta president. Han representerar Demokraterna, som är ett av de två stora partierna, och kan sägas bedriva en liberal-konservativ politik. Det andra partiet heter Republikanerna och bedriver en konservativ politik[5]. USA har ett tvåkammarsystem som består av senaten och representanthuset. Dessa två utgör kongressen, som är den lagstiftande makten i USA. Presidenten är den verkställande makten och högsta domstolen är den dömande makten[6].

Ekonomi: USA anses fortfarande vara en av världens största ekonomier trots finanskraschen år 2008 som drabbade landet hårt. För närvarande håller man på att återhämta sig, men det går trögt och arbetslösheten är hög (närmare 10%). USA har alltid präglats av en fri handel med väldigt liten inblandning från statens håll, vilket gör att förslag från Obamas sida som att t.ex. höja skatterna för att stimulera ekonomin, tas emot negativt[7]. Servicesektorn står för största delen av landets BNP, följt av industrin och gruvdriften. Högteknologi är deras främsta export.

Socialt: Trots att USA är ett av världens rikaste länder så är klasskillnaderna markanta. Svarta och latinos är överrepresenterade bland den fattiga delen av befolkningen, och stor del av invånarna saknar socialt skyddsnät i form av bl.a sjukförsäkring. Immigrationen fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten stiger[8].

Religion: ”In god we trust” – är USA’s officiella motto, vilket är ganska talande med tanke på att bara ca 15% av landets invånare är icke-troende. Den i särklass största religionen i USA är kristendomen, och ungefär 51% av befolkningen är protestanter medan ca 24% är katoliker[9]. Att religionen har fått en så stor del i det Amerikanska samhället kan kanske förklaras med att när människor immigrerade så var utsikten till religionsfrihet en av de drivande orsakerna.



Gr8 Brittan

Publicerad 2013-09-29 14:33:00 i England,

Historia

Storbritanniens historia innehåller mycket krig och området har under tidernas förlopp varit en stark makt i världen. I början av 1700-talet bildade England, Skottland och Wales en union- Storbritannien. På 1800-talet blev även Irland en del av unionen. Det var i denna union som den industriella revolutionen fick fotfäste och landets ekonomi förbättrades enormt.

Kolonialiseringen tog sin början på 1800-talet och Storbritannien vidgade sitt imperium över flera kontinenter, här är en karta av världen under den tiden. 

 

 De rödmarkerade områdena är delar av Storbritanniens imperium.

 Detta imperium splittrades dock under tidigt 1900-tal när världskrig härjade, man började då avkolonialisera kontinenterna. England var även ett av de länder som byggde upp FN (förenta nationerna) efter andra världskrigets slut.

 Irland har under lång tid varit konfliktdrabbat, motsättningar mellan protestanter och katoliker och även politiska, sociala och ekonomiska konflikter gjorde att landet år 1922 delades. Den södra delen blev "Irland"- ett självständigt land, medan Nordirland fortsatte som en del av unionen. Nordirland styrdes av protestanter som diskriminerade den katolska befolkningen. På 60-talet krävde fredliga medborgare att alla individer skulle ha samma rättigheter även om de hade olika åsikter eller tro, detta skapade en enorm konflikt mellan de som ville ha ett enat Irland, och protestanterna som ville fortsätta vara en del av unionen. Mellan 1966 och 2008 dödades ungefär 3700 människor på grund av denna konflikt och till slut fick Nordirland år 1998 begränsat självstyre. Dock har det inte varit helt oproblematiskt i området efter det, men efter att en ny provinsregering tillsattes år 2007 har läget varit stabilt.

 

Dessa händelser är viktiga för hur landet ser ut idag och hur det påverkat världen. Konsekvenserna av kolonialismen är att ett flertal länder talar Engelska som modersmål, det blev även flera inbördeskrig och andra krissituationer efter avkolonialiseringen på grund av att länderna inte kunde hantera självständigheten efter att ha blivit kontrollerade i många år. 

 England var ju ett "vinnande" land i världskrigen, och de var som sagt även ett av länderna som skapade FN. Detta gör att de har vetorätt i FN:s säkerhetsråd och är även en av de 5 permanenta medlemmarna i rådet. Att de har vetorätt innebär att de kan bestämma huruvida ett ärende ska hanteras. Dessa 5 länder kan t.ex. lägga in ett veto om de inte vill att FN ska gå in i ett land. Ett exempel på detta är just nu hur Ryssland lagt in sin vetorätt kring Syrien. 

Ekonomi

 Den industriella revolutionen var startskottet för en av världens största ekonomier. Storbritannien är idag en av grundarna till organisationen G8. Detta står för "Group of 8" och består av Kanada, Frankrike, Italien, Tyskland, Japan, Ryssland, Storbritannien och USA- världens rikaste länder. Dessa samlas en gång om året där de diskuterar politiska och ekonomiska frågeställningar. 

 1% av Storbritanniens befolkning arbetar med ett högt avancerat jordbruk, som producerar hela 60% av det landet behöver i jordbruksväg. Landet var som sagt ett av de ledande i världen när det gällde industri, men idag är det framförallt oljeindustri som fortgår, även om man måste importera oljan. Under senare år har även turism, försäkringsbolag och finansbolag tagit över marknaden.

 London är en viktig stad för världens ekonomi och här sker fler finansiella transaktioner än i någon annan stad. Därför blev landet hårt drabbat av den globala finanskrisen 2008-2009 och återhämtar sig än idag från denna.

Politik

England är en monarki och även känt för sitt kungahus, många skandaler och annat har under åren skakat om landet. Dock är kungafamiljen, precis som i Sverige, mer en turistattraktion än något annat, familjen har inte mer politiska rättigheter än vanliga medborgare. Den verkliga makten sitter hos stadsministern David Cameron och parlamentet. Landet har ett av världens äldsta parlament och idag domineras politiken av arbetarpartiet Labour och det konservativa partiet Tory. Sedan finns det flera småpartiet som har platser i parlamentet. 

Landet har stort inflytande i nationell politik, dels är de ju en av de 5 permanenta partierna i FN:s säkerhets råd, och även ett av länderna i G8. De har även en betydande plats i EU (europeiska unionen) och NATO (North Atlantic Treaty Organization, en försvars allians). Detta ger, som ni antagligen förstår, landet stort inflytande kring världsliga frågor. 

Socialt

Kolonialismen har bidragit till att landet blivit mångkulturellt genom att invandrare kommer från de forna kolonierna. Arbetslösheten i Storbritannien är låg (även om den höjts på senare år efter börskraschen) och levnadsstandarden är en av världens högsta. Dock präglas landet av tydliga klasskillnader och segregation. Det förstnämnda beror till stor del av när och hur landet industrialiserades. Arbetarklassen växte under denna tid fram och fackföreningar bildades, trade unions. Dessa utgick från de skickligaste arbetarna och hantverkarna. Först senare kom de icke utbildades fackföreningar, the general unions. Dessa finns kvar än idag. Fackföreningarnas roll blev sedan mindre och när landet drastiskt förändrades på 1970 talet blev en stor grupp, framförallt lågutbildade, arbetslösa. Och detta sitter kvar än idag, det är en stor del i att klassamhället ser ut som det gör. 

http://www.ne.se/bl%C3%A4ddra/historia-religion-och-filosofi/historia/geografiskt-indelad-historia/europa-historia/brittiska-%C3%B6arna-historia/england-historia

Religion

 Som jag skrivit tidigare om Nordirland konflikten har religionen i Storbritannien spelat stor roll- konflikter och stridigheter som orsakats av olika tro. Det finns många olika religioner och samfund i Storbritannien, vilket inte är märkvärdigt med tanke på att landet är väldigt mångkulturellt. I unionen finns det två nationella kyrkor, den anglikanska Church of England och den presbyterianska Church of Scotland. Precis som i många andra västerländska länder har dock Storbritannien blivit allt mer sekulariserat under de senaste decennierna.

 http://www.ne.se/bl%C3%A4ddra/historia-religion-och-filosofi/historia/geografiskt-indelad-historia/europa-historia/brittiska-%C3%B6arna-historia/england-historia

http://www.globalis.se/Laender/Storbritannien

http://www.sakerhetspolitik.se/Globala-sidor/Ordlista/V/Veto/

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Nordirland

http://sv.wikipedia.org/wiki/Irlands_historia

http://www.globalis.se/Laender/Grupperingar-av

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien/Religion

Belgien - "Hardfact" Av: Amanda

Publicerad 2013-09-28 23:27:49 i Belgien,

 
 

Belgien är ett land placerat i centrala Europa med 11,1 miljoner invånare år 2012, enligt NE. [1] Landet är uppdelat i tre regioner; Flandern i norr, Vallionen i syd samt huvudstaden Bryssel som räknas som en egen region. I Flandern talas flamländska (ett annat namn för nederländska), i Vallonien talas franska och i Bryssel talas både franska och flamländska. Det finns även en liten procentuell andel som bor i östra Vallonien som talar tyska. Tyskan räknas därför som Belgiens tredje officiella språk.  

 

De två folkgrupperna i landet kallas för flamländare och valloner och mellan dessa finns en splittring sedan dess att Belgien blev ett land år 1830. Från början var franska det enda officiella språket i Belgien. Det var endast de fransktalande som kunde nå höga positioner och ställningar i samhället. Detta har grundat den konflikt som pågår mellan de två grupperna än idag. Flamländerna anslöt sig under 1800-talet till den språkliga utvecklingen i Nederländerna och började kräva att deras språk skulle användas i Flanderns rättsystem, undervisning och förvaltning. År 1898 blev flamländskan jämställd med franskan som språk.

Språkgränsen i landet är exakt densamma idag som den har varit under hela landets historia. [2] [3]

Splittringen och språkgränsen genomsyrar hela landet i allt från utbildning till politik och massmedia.

Politiskt system: Belgien är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick och är sedan 1993 en federal stat bestående av ovannämnda tre regioner samt tre språkgemenskaper; franska, flamländska och tyska.[4] Enligt NE så är det dock fyra språkgemenskaper då de räknar det tvåspråkiga Bryssel som en egen språkgemenskap. [5] Landguiden klassar dock de fyra som språkområden och inte språkgemenskaper. Språkgemenskaperna och regionerna överlappar till största del varandra och när det gäller Flandern så är de identiska.

Denna konstruktion och splittringen i landet gör det svårt att bilda majoritetsregeringar. [6] På senare tid har det blivit ännu svårare tack vare att motsättningarna har ökat och lett till att språk- eller religionstillhörigheten har blivit viktigare än den ideologiska tillhörigheten. Konflikten har skapat större plats för nationalistiska partier så som N-VA (nya flamländska alliansen), ett parti som vill att Flandern ska bli självständigt. [7]

Språkgemenskaperna och regionerna har stor egen makt. De federala organen sköter nu framförallt utrikes-, social-, finans- och rättspolitik såväl som rikets säkerhet,[8] resten sköts av regionerna respektive språkgemenskaperna.

Inom politiken märks landets splittring extra tydligt då alla partier är representerade i dubbel upplaga med både en flamländsk variant och en franskspråkig.

Alla medborgare över 18 år har inte bara en rättighet att rösta utan en skyldighet. Avstår du från att rösta riskerar du böter.

Monarken som är statschef utser regeringsbildare, har rätt att upplösa parlamentet samt utser samtliga av Belgiens domare på livstid. Trots detta sägs monarken ha begränsade befogenheter. Monarkerna ska stå över politiken och vara en enande symbol för landet. Kronan ärvs till den förstfödde, oavsett kön. [9]

Utbildning: Undervisningen sker på regionens hemspråk. Det är endast boende i Bryssel som har rätt att välja skolspråk. Avgiftsfri utbildning erbjuds från 2,5 års ålder men det råder skolplikt mellan 6-18 års ålder. 99 % av befolkningen är läs- och skrivkunniga. Om du har en godkänd gymnasieutbildning har du rätt att fortsätta studera på valfri högskola även om vissa utbildningar, ex. läkare, kräver ett inträdesprov. [10]

Massmedia: Tack vare språkuppdelningen finns ingen rikstäckande TV eller tidning med allmän spridning. Censur är enligt författningen förbjudet [11] och enligt landguiden respekteras pressfriheten väl. [12]

Religion: Belgien är generellt inte ett särskilt religiöst land: nästan tredjedel av invånarna säger sig vara icke-religiösa. Trots detta är ca ¾ av invånarna katoliker, även om de inte utövar sin religion speciellt mycket. Enligt Landguiden är Islam den näst-största religionen i landet, delvis som en följd av invandringen från Turkiet och Marocko. Toleransen är ganska hög för olika religioner men på sista tiden har muslimer blivit mer utsatta. [13] Enligt NE är dock protestantismen den näst största religionen. Det finns ingen fastställd statsreligion. [14]

Näringsliv: Belgien livnär sig på en mångsidig industri, tjänstesektorn och utrikeshandel. Läget i centrala Europa ger många fördelar gällande transportmöjligheter och många multinationella företag och bolag har valt att placera sig i Belgien. Även det faktum att FN och Nato har placerat sig i Belgien bidrar positivt då de drar till sig människor. Detta har framförallt gynnat redan rika Flandern samt Bryssel.

Ekonomin ojämnt fördelad. Flandern är sedan andra världskriget den rikare delen av Belgien och har en modern tillverkningsindustri samt Europas näst största hamn. Vallonien däremot, som tidigare var den rikare delen av Belgien, har stött på svåra motgångar tack vare att kol- och stålindustrin, som regionen livnärt sig på, numera är krisbranscher. De är därför beroende av ekonomiskt stöd från EU och statskassan. Detta har även lett till en ökad arbetslöshet. [15] [16] [17] Den ojämnt fördelade ekonomin är en av anledningarna till att Flandern vill ha självstyre medan Vallonien vill hålla landet enat. [18]

Sociala förhållanden: Homosexuella har rätt att gifta sig och adoptera gemensamma barn.

Änkor, handikappade och pensionärer har gratis sjukvård. De har ett omfattande socialförsäkringssystem där ålders- och änkepension, sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkring, semesterersättning samt försäkring vid arbetsolycksfall och yrkesskador ingår. Systemet finansieras till 25 % av staten, 25 % av de anställda samt 50 % av arbetsgivarna. [19] [20]



Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela