Mänskliga rättigheter - Irland
De mänskliga rättigheterna, skapade och sammanställda av FN, är något som på många sätt håller samman länder, som ger en fingervisning om hur människor ska/borde behandlas eller behandla varandra.
En av de mänskliga rättigheter som jag tycker är viktig är artikel 20:
"1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning."
Som jag tolkar det så handlar artikel 20 om fria möten och fri rörelse i samhället, det vill säga att kunna träffa vem som helst och diskutera valfria saker, och att vara skyddad under tiden("fredliga möten"). Denna artikel är ett krav för att kunna starta politiska partier, för att kunna rösta, för att kunna uttrycka sin åsikt i tal inför andra människor(utan många människor, ingen sammanslutning): den är alltså en nyckel till att samhället som grupp ska kunna fungera och inte bara som ett samhälle fullt med individer.
Den handlar också om att fria alla från religionstvång eller politisk tillhörighet(sammanslutning = organisation, grupp), till exempel att hindra att enpartidiktarurer skapas eller förtryck på grund av religion, till exempel ska man få tillhöra en religion även om den är i minoritet i landet. Artikeln består alltså, som jag tolkar det, i princip om valfrihet när det gäller intresseorganisationer.
Detta är något som verkar fungera både bra och dåligt på Irland, bra i politiken men mindre bra i religionen. Vi kan se att de har många olika partier vars inflytande växlar mellan valen. Detta tyder på att det fria valet fungerar bra, och att folk fritt får rösta på vilket parti de vill. Detta baserar jag på att makten ofta skiftar vilket får mig att tro att utrymmet för hot eller mutor i riksdagsval är litet.(Visst kan det ändå förekomma, att folk tvingas rösta på ett särskilt parti, men det låter konstigt och extremt ineffektivt eftersom ingen faktiskt lyckas behålla makten särskilt länge.)
Något som däremot verkar fungera sämre är frågan om religion, på Irland är nio av tio skolor katolska med stort kyrkligt inflytande vilket begränsar religionsfriheten något. Det finns ett litet antal muslimska och judiska skolor vilka man kan välja som alternativ, men det verkar ju underligt att välja en muslimsk skola om man är ateist eller katolik. Detta höjer frågan om att slippa tillhöra en religion: man praktiskt taget föds in i en religion, och som barn har man inte mycket till val i fråga om religion om hela ens omgivning är religiös. Religionsundervisningen är å andra sidan frivillig, men som sagt kanske det inte spelar någon roll om man redan är född till att tro på något särskilt. Religionsfrihet är en grund i Irlands författning, vilket ska garantera att man slipper/kan välja tro, men det är tveksamt om det fungerar i verkliga livet när ett samhälle är så religiöst som på Irland.
Å andra sidan är detta en helt annan fråga, snarare baserad på etik och moral än på valfrihet: är det rätt att tvinga barn till religioner även om de inte vet att de tvingas till det? Den frågan tar vi en annan dag och jag lämnar den andra frågan, om religionstvång, obesvarad förutom att nämna att jo, det kan bli problematiskt när inte alla har samma chans till valfrihet.