allaround.blogg.se

Massmedias roll i demokratin

Den tredje stadsmakten. Detta är vad medierna idag kallas. Varför? Jo, därför att dem har så otroligt stor makt över informationen samhällets individer får ta del av. De bestämmer hur en nyhet ska presenteras och de bestämmer vilka nyheter som presenteras. Detta bestäms av vilka erfarenheter och åsikter personen som styr över detta har, vilket gör att det är väldigt dumt att tro på allt som sägs/skrivs i media. Det är stor risk att delar av sanningen undanhålls för att nyheten ska verka mer spännande eller bättre från ett visst perspektiv. Alltså är det viktigt att vara källkritisk när man tar in information från medier, och även undersöka att det finns flera oberoende källor som säger samma sak. Det är lätt att bli fascinerad av en spännande nyhet, och tro på det som sägs. Men det är viktigt att minnas att utan att vara källkritisk får man ingen nyanserad bild av verkligheten, och därför en skev världsbild.

Det är även väldigt viktigt att minnas att fristående medier är en avgörande del för att ett land ska få kallas demokratiskt. Medier är beroende av tryck- och yttrandefrihetslagarna, att utan statens inflytande kunna sprida information till folket från resten av världen. Detta har jag tagit upp i tidigare inlägg.

Medier i Storbritannien

Tidningar

Dessa ägs för det mesta av stora medieföretag. Denet finns en lag om att medieföretag måste ha regeringens tillstånd för att köpa upp en tidning som görs i fler än en halv miljon exemplar. Detta är för att förhindra monopol, och en bra lag för att befolkningen ska se olika ”sidor” av saker. Det är ju självklart svårare att få en nyanserad bild av världen om alla tidningar ägs av samma medieföretag. Det finns även regler kring hur stor äganderätt tidningsgrupperna får ha i radio- och TV företag.[1]

De största kvalitetstidningarna är de vänsterliberala The Guardian, den oberoende The Independent, den opolitiska Financial Times och de konservativa Daily Telegraph och The Times. The Mirror, Daily Star, Daily Mail, Daily Express och gratistidningen Metro innehåller mer ”underhållning”, framförallt de två först skrivna. De största söndagstidningarna är Sunday Times och The Observer. De viktigaste politiska tidningarna är The Economist, New Statesman och The Spectator. Många tidningar har ekonomiska problem, pga. Att det är svårt att ta betalt för nättidningar (vanliga tidningar är ju ”omodernt” i dagens samhälle och säljs inte speciellt mycket av), annonsmarknaden är inte speciellt aktiv vilket också är ett problem.[2]

År 2011 var det stora rubriker kring Storbritanniens medier även här i Sverige- det hade kommit fram att söndagstidningen ”News of the World” som ägdes av mediebolaget News Corporation och Rupert Murdoch hade avlyssnat ett flertal privata mobiltelefoner. Denna skandal gjorde att tidningen lades ned, flera personer åtalades och regeringen tillsatte en utredning som gick ut på att stärka respekten för folks privatliv. Detta visar hur långt medierna är beredda att gå för att få till riktigt smaskiga rubriker, och även, med tanke på att detta även stod på våra rubriker i Sveriges dagstidningar, hur media kan offentliggöra skandaler.[3]

Tidning och radio

Det finns både statliga och fristående radio och Tv-kanaler i Storbritannien. Den internationella nyhetsbyrån Reuters har sedan mitten på 1800-talet haft sitt huvudkontor i London. Det statliga BBC/BBC World sänder TV och radio i flera kanaler dygnet runt och över hela världen. De statliga kanalerna finansieras av statsmedel och licensavgifter (TV/radio licens). De fristående TV-bolagen är Independent Television (ITV/Channel 3), Channel 4 och Five. Det finns även betal-TV och flera hundra olika lokala och regionala radiostationer.[4]

Detta är enligt mig de viktigaste politiska punkterna för att ett land ska kallas demokratiskt, dessa går även in i det som jag anser är viktigast socialt.

Grunderna för de flesta viktiga demokratiska lagarna utgår från De mänskliga rättigheterna.[1] Grunden inom dessa är att människan är fri och inte ska utsättas för förtryck på något sätt. Jag anser att ett land inte är demokratiskt över huvud taget om landet inte följer de mänskliga rättigheterna. Därför har jag inte valt att lägga så stort fokus vid dessa utan mer kring lagarna som är utformade efter dem.

Politiskt

1.      Yttrande/tryckfrihet.

2.      Allmän och lika Rösträtt.

3.      Fler än ett parti att välja mellan.

4.      Regelbundna val

Att alla ska kunna tycka vad de vill och dessutom uttrycka det i skrift eller tal är en grundläggande demokratisk lag, yttrande- och tryckfrihetslagen. Detta går även in under de mänskliga rättigheterna och de sociala delarna av en demokrati, det är en frihet att få yttra sig. Om inte folket har någon talan kan de inte styra ett land, och begreppet demokrati betyder just ”folket styr”. Jag anser att denna lag är en av de absolut viktigaste i en demokrati. Om inte folket har rätt att sprida sina åsikter, eller medier få ut sin information, blir ett land lätt korrupt och invånarna får en skev verklighetsbild. I t.ex. Kina, Ryssland eller Nordkorea där staten har hand om medierna har folket väldigt lite frihet. Detta hör ihop genom att de bara får den information som staten vill och regimen utnyttjar ju då självklart detta och vinklar information till sin fördel. Det är detta jag menar med att folket får en skev verklighetsbild.

Om folket ska styra ett land måste det finnas sätt att fatta beslut, detta brukar göras med röstning och majoritetsprincipen. Denna kanske inte är 100% demokratisk då hela befolkningen möjligtvis inte röstar på samma sak, men det är i princip omöjligt att fatta beslut om alla i ett stort samhälle ska vara eniga. Ett exempel på ett land som styrs av en direkt demokrati där hela befolkningen ska vara eniga är den lilla självstyrande staten Christiania i Danmark. Men i större samhällen, som Storbritannien, skulle det vara svårt att komma till något beslut med denna metod. Då anser jag att majoritetsprincipen är ett bättre alternativ. Lika rösträtt innebär att alla medborgare med åldern inne har rätt att rösta, det ska inte vara någon skillnad på röstens värde oavsett etnicitet eller kön. Varför detta är viktigt i en demokrati behöver egentligen inte ens diskuteras. ALLA medborgare ska ha rätt att rösta. Det är även en fråga om jämställdhet, rättvisa och frihet, i Storbritannien hade kvinnorna ingen rösträtt förrän år 1918. Detta har med värdegrunder att göra, kvinnan var tidigare ”mannens ägodel” och har alltid varit det historiskt, men när kvinnan fick rösträtt blev hon plötsligt en medborgare, hon fick sin frihet och sin rätt i samhället, hon fick ha en åsikt. Det är detta allmän och lika rösträtt handlar om.

Att välja mellan flera partier är också en grund för ett demokratiskt samhälle. Om det endast finns ett alternativ att rösta på i en representativ demokrati försvinner ju hela idén med att det ska finnas valmöjligheter och att folket ska styra. Landet blir då mer en diktatur. Regelbundna val måste vara en självklarhet i en demokrati. Om ett parti vinner och de beslutar att ta bort valen, har ju folket inte längre någon talan- alltså är det inte längre demokrati.

Hur hanterar då Storbritannien dessa punkter?

England var faktiskt det första landet som efterfrågade yttrande och tryckfrihet på 15-1600 talet, det blev dock inte aktuellt direkt. Idag finns självklart denna lag, de brittiska medierna präglas av väldig frispråkighet, även om det finns strikta lagar kring exempelvis brott mot sekretess och förtal.

Som jag tidigare skrivit är det lika och allmän rösträtt i landet sedan 1918. Denna punkt följer landet utan problem.

I Storbritannien finns det som jag tidigare skrivit flera partier att välja mellan och de har val vart 5:e år. Alltså är detta inte heller något hinder för demokratin i landet.

Vad är det då som skulle kunna förbättras i landet?

De punkter som jag tagit upp ovan är de som är viktigast enligt mig, men dessa fungerar ju som skrivet bra i Storbritannien. Ändå är landet ingen utopi, det finns fortfarande saker som behöver förändras.

Storbritanniens valsystem består dels av enmansvalkretsar (dessa har jag förklarat i inlägget under). Enmansvalkretsarna har fått mycket kritik då det lätt blir "odemokratiskt" på så sätt att de valkretsarna med stor befolkning blir underrepresenterade då alla endast får ett mandat och även att den person som blir vald arbetar mer för att bli omvald än för landets bästa.

Jag besökte i London i somras och träffade så klart många engelsmän. Alla som jag pratade med sa samma sak- rasism och segregation upplevs som ett förödande problem. I vissa delar av London (t.ex. Brixton) bor det endast invandrare och Engelsmännen väljer att inte flytta dit.

Det som bildar ett problem är att normen i samhället är att vara väldigt PK och ingen vill riktigt erkänna denna segregation.[1] Problematiken som skapas i och med denna segregation är att invandrare inte integreras i samhället, de får inte möjlighet/tar inte möjligheten att anamma den brittiska kulturen, språket och normerna. Detta kan leda till att de får svårt att skaffa jobb, och på så sätt hamnar utanför samhället. Man kan självklart diskutera huruvida invandrarna vill integreras, om det är ett val att ställa sig utanför samhället för att man ratar hur samhället fungerar. Det finns självklart sådana fall, men jag tänker att det även måste vara samhället som inte vill släppa in ”annorlunda” människor från främmande kulturer, det finns rasistiska och främlingsfientliga tankar, även om det inte är något man vill prata om. Detta är inte ett problem endast i Storbritannien, vi ser det även i Sverige och många andra delar världen.

Något som jag tänkte på under min vistelse i London var dock att deras reklamskyltar präglas av en större mångkulturell bild än vi har här i Sverige. Det var inte endast blonda smala västerländska tjejer på skyltarna, utan både kvinnor och män med ursprung från hela världen. Detta visar att de ändå kommit längre med integrationen än vi gjort här i Sverige, där det ofta är just dessa unga blonda kvinnor vi ser på reklamskyltar, helst hyfsat lättklädda.

http://www.hrw.org/europecentral-asia/united-kingdom

http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnlig_r%C3%B6str%C3%A4tt

http://www.ne.se/tryckfrihet/tryckfrihetens-uppkomst

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien?p=1

http://www.parliament.uk/about/how/elections-and-voting/general/

http://www.jonworth.eu/segregation-in-brixton/