allaround.blogg.se

Irland är ett land med massmedia kapabel att utföra sina uppgifter, en religion som är omdebatterad i människorättssammanhang, en politik som skiftar ofta och ett klimat som inte spelar någon roll i det här sammanhanget. Vad Irland kan förbättra(eller iallafall ta sig tid att diskutera) är frågan om jämställdhet för alla, valdeltagande för ett större politiskt engagemang, och frågan om rättvisa inom katolicismen, till exempel frågan om det är rätt att föda in barn i en så pass strikt religion. Något som kan bli ett problem i framtiden är om landet skulle fortsätta på sin restriktiva bana, dvs den senaste lagen mot hädelse eller fortsatta svårigheter att få göra abort även om livet är i fara. Problemet i detta är att befolkningen blir otroligt styrd vilket hämmar många av de mänskliga rättigheterna.

 

För det första så glömde jag bifoga källorna i inlägget om mänskliga rättigheter men jag tror jag lyckades ändra det. Om inte, så har jag hur som helst bifogat källorna i detta inlägg.

Ett misstag jag gjort är att det inte går att logga in på NE utanför skolan utan ett eget konto, vilket jag inte har, så jag kan inte bifoga den fulla länken dit utan man kommer till en sida som ber en att logga in för att få läsa artikeln. Detta är såklart en lite onödig miss, men inte mycket att göra åt just nu.

    Jag använde NE som källa eftersom det garanterat är en äkta källa, då den är mycket ansedd och även finns i bokform, vilket kräver en faktakoll och en ansvarig utgivare innan utgivning.

    Jag anser att tidskriteriet är uppfyllt eftersom det står "copyright NE 2013" längst ned på båda sidorna. Det räcker för mig, att artiklarna inte nödvändigtvis ändras men åtminstone kollas upp tillräckligt ofta.

    Beroendet anser jag det inte vara något fel på eftersom NE som sagt är ett ansett uppslagsverk, och jag avfärdar tanken på att beroende åt något politiskt håll skulle påverka mina inlägg på något sätt. Därför är beroendet enligt mig inte viktigt i det här fallet.

    Källan är en andrahandskälla, som alla andra av mina källor, då jag inte haft någon förstahandskälla att fråga om något gällande Irland. Detta tror jag påverkar min äkthet i mina inlägg mycket lite, då NE ändå är relativt nära sanningen i och med faktakoll och så vidare.

Hemsidan är äkta, då den är regeringens officiella hemsida. Sanningshalten bör vara hög eftersom det är just en statlig hemsida och jag ser ingen anledning att ljuga om utrikes information som man lätt kan hitta på andra ställen också.

    Sidan är uppdaterad senast 2012, vilket ger mig vad som behövs gällande tiden. Det ligger tillräckligt nära nutid för att uppfylla mitt kriterie.

    Beroendet tror jag inte påverkar sanningen i mitt inlägg eftersom det inte behandlar något ämne som kan påverkas jättemycket av subjektivitet. Dessutom är regeringens hemsida och innehållet konstant oavsett om Sverige byter styre, vilket gör att jag litar på den.

    Detta är också en andrahandskälla, vilket gäller alla andra källor också, men det var det jag hade till godo och jag har inte hittat något bättre.

Källan är äkta, då den finns på uppdrag av regeringen, läs det jag skrev om äktheten under rubriken "Regeringen".

    Tre av sidorna är uppdaterade 17 sep 2012, vilket räcker för mig vad gäller tid. En av källorna innehåller information från 2013, vilket också räcker för mig vad gäller närhet i tid.

    Beroendet anser jag inte vara stort nog att vara ett problem. Dessutom är sidorna om utbildning och religion inte särskilt viktiga enligt mig, eftersom de bara bygger upp det rena faktainlägget om Irland(det första). Jag anser inte det inlägget särskilt viktigt förutom som inledning till hela projektet och för att ge en liten bild av landet, jag tycker att fördjupningarna är viktigare.

    Även detta en andrahandskälla men fullständigt acceptabel.

Man ska normalt sett inte lita fullt ut på Wikipedia utan att kontrollera artikelns egna källor och därefter värdera den, då vem som helst kan skriva och ändra fritt där, men som det står högst upp i artikeln så passar artikeln bättre på Wikisource, Wikipedias sida för lite mer sanningsenliga och faktakollade inlägg. Wikisource verkade som ett bra alternativ till vilka andra pålitliga källor som helst, så artikeln dög för mig.

    Sidan är uppdaterad november 2013, vilket räcker bra.

    Det är svårt att visa beroende i någon form då det handlar om att återge exakta ord, vilket de mänskliga rättigheterna är, från FN. Detta går också att hitta på många andra ställen = många andra källor bekräftar faktan, vilket gör att källan är bra nog.

    Andrahandskälla även här, men med förstahandskälla som egen källa: FN. 

2 av 3 irländare har tillgång till internet(2011), och det går 109 mobiltelefonabonnemang per 100 människor(2009) - att jämföra med Sveriges 9 av 10 internetanvändare och 123 abonnemang samma år. De flesta TV-kanaler är statliga, men det finns inte så många av dem. Ett antal radiokanaler finns, både statliga och privata. RTI, det statliga bolaget, är oberoende i sina övervakningar(eller ska vara, även om det är omöjligt att vara fullständigt objektiv). Tidningarna är visserligen små i sin utsträckning, men existerar, främst i storstäderna. Tidningarna är både brittiska och irländska. Källa: Landguiden

 

Detta låter som ungefär vad som krävs för att kommunikationen i landet ska fungera som övervakare. Övervakning från utlandet finns(brittiska TV-kanaler som många har tillgång till och tidningar) vilket gör att man inte bara får se nyheter inifrån utan även hur det ser ut utifrån landet. Ett oberoende TV- och radiobolag finns, som kan se över politiken, rättssystemet och allt annat värt att övervaka utan att bli alldeles för subjektivt. Kort sagt, det finns en nästintill garanterad möjlighet(åtminstone teoretiskt) för den som vill ta reda på vad det är som pågår i världen eller på Irland. För att fortsätta så går jag vidare till media i stort, och här följer en diskussion om vinklingar och hur offentliggjorda saker uppfattas.

 

Massmedia krävs i stort sett bara för övervakning, och då främst av personer med makt eller inflytande. Detta gör det viktigt att det finns olika synvinklar på samma nyhet, och för att det ska finnas krävs mångfald. I teorin bör detta vara möjligt på Irland även om intrycket jag har fått av landet under de senaste veckorna är att befolkningen bor lite som under en sten, men om alla bor under samma sten(vilket jag får intrycket av nu då jag fördjupar mig i median, vilket betyder att folket inte alls är så passiva som jag tidigare trott) bör det ju inte heller vara något problem då man ändå får ta del av saker som händer.

    För att återgå till mångfalden och synvinklar, så tror jag inte bara att det är viktigt med objektivitet, utan även subjektivitet i viss grad. För att det ska fungera krävs det då att det finns två totalt olika synvinklar på samma händelse(till exempel en katolsk och en ateistisk, eller en liberal och en konservativ synvinkel), och dessutom att åhöraren tar del av båda. På detta sätt får man syn på nackdelar i ett förslag eller en nyhet man kanske inte skulle fått annars, då "fiender" eller motsatser ofta försöker framhäva det negativa i motståndarnas framställning. Till exempel är det för katoliker kanske naturligt med ett abortförbud, men totalt fel i människorättsaktivisters ögon.

    Tar man då del av båda parters debatter får man, visst, två ganska subjektiva inställningar till samma nyhet i median, men detta gör det möjligt att skapa en EGEN bild av vad som hänt. För att exemplifiera så skulle man kunna mata sig full av information som ska vara objektiv, men skapar man sig verkligen en egen bild då? Svaret är förmodligen nej, vad som händer då är antagligen att man tar faktan på orden och får en helt färdig bild i huvudet utan möjlighet att förändra den.

    Något som krävs för människor är då en förmåga att inte tro på allt, utan att faktiskt vara kritisk till det man hör från båda parter. Utan den förmågan kan man lätt tro på den ena subjektivt beskrivna händelsen, vilket skulle göra mer skada än att få i sig en objektiv bild av en nyhet(vilket såklart inte är fel eftersom den objektiva bilden i viss mån visar verkligheten)

    Ta mig inte på fullt allvar nu, detta är bara en teori som bara skulle fungera i verkligheten om man alltid hade tillgång till två motsatsers synvinkel på samma nyhet, vilket nog aldrig är fullt möjligt. Men det jag försöker säga är att även om median försöker vara objektiv gör den ändå att vi FÅR en bild istället för att kunna SKAPA oss en bild. Detta går, enligt mig, rakt emot allt vi har fått lära oss om att vara kritiska och skapa egna uppfattningar. Det är trots allt median som har makten över vad som publiceras, och det som publiceras är det vi människor får se.

De mänskliga rättigheterna, skapade och sammanställda av FN, är något som på många sätt håller samman länder, som ger en fingervisning om hur människor ska/borde behandlas eller behandla varandra. 

    En av de mänskliga rättigheter som jag tycker är viktig är artikel 20:

 

 

    Som jag tolkar det så handlar artikel 20 om fria möten och fri rörelse i samhället, det vill säga att kunna träffa vem som helst och diskutera valfria saker, och att vara skyddad under tiden("fredliga möten"). Denna artikel är ett krav för att kunna starta politiska partier, för att kunna rösta, för att kunna uttrycka sin åsikt i tal inför andra människor(utan många människor, ingen sammanslutning): den är alltså en nyckel till att samhället som grupp ska kunna fungera och inte bara som ett samhälle fullt med individer. 

    Den handlar också om att fria alla från religionstvång eller politisk tillhörighet(sammanslutning = organisation, grupp), till exempel att hindra att enpartidiktarurer skapas eller förtryck på grund av religion, till exempel ska man få tillhöra en religion även om den är i minoritet i landet. Artikeln består alltså, som jag tolkar det, i princip om valfrihet när det gäller intresseorganisationer.

    

Detta är något som verkar fungera både bra och dåligt på Irland, bra i politiken men mindre bra i religionen. Vi kan se att de har många olika partier vars inflytande växlar mellan valen. Detta tyder på att det fria valet fungerar bra, och att folk fritt får rösta på vilket parti de vill. Detta baserar jag på att makten ofta skiftar vilket får mig att tro att utrymmet för hot eller mutor i riksdagsval är litet.(Visst kan det ändå förekomma, att folk tvingas rösta på ett särskilt parti, men det låter konstigt och extremt ineffektivt eftersom ingen faktiskt lyckas behålla makten särskilt länge.)

     Något som däremot verkar fungera sämre är frågan om religion, på Irland är nio av tio skolor katolska med stort kyrkligt inflytande vilket begränsar religionsfriheten något. Det finns ett litet antal muslimska och judiska skolor vilka man kan välja som alternativ, men det verkar ju underligt att välja en muslimsk skola om man är ateist eller katolik. Detta höjer frågan om att slippa tillhöra en religion: man praktiskt taget föds in i en religion, och som barn har man inte mycket till val i fråga om religion om hela ens omgivning är religiös. Religionsundervisningen är å andra sidan frivillig, men som sagt kanske det inte spelar någon roll om man redan är född till att tro på något särskilt. Religionsfrihet är en grund i Irlands författning, vilket ska garantera att man slipper/kan välja tro, men det är tveksamt om det fungerar i verkliga livet när ett samhälle är så religiöst som på Irland.

    Å andra sidan är detta en helt annan fråga, snarare baserad på etik och moral än på valfrihet: är det rätt att tvinga barn till religioner även om de inte vet att de tvingas till det? Den frågan tar vi en annan dag och jag lämnar den andra frågan, om religionstvång, obesvarad förutom att nämna att jo, det kan bli problematiskt när inte alla har samma chans till valfrihet.

 

     

Här följer en modell(helt teoretisk och utopisk) för vad jag tycker är nödvändigt för en fulländad demokrati. Jag kommer här att se samhället i stort för att det skulle kunna bli så bra som möjligt för hela samhället och kanske inte bara för majoriteten(eftersom lite mer än hälften räknas som en majoritet, och då det knappast visar hur hela samhället är även om det kanske är ett bra och framför allt realistiskt mål för vad som kan tänkas vara "samhällets" vilja). Därefter applicerar jag modellen på mitt land; Irland.

 

Med jämlikhet menar jag en likvärdig behandling av alla människor, från alla människor: i jämlikheten inkluderar jag också friheter såsom religionsfrihet eller sexuell frihet just eftersom människor bör ses på samma sätt oavsett vad, till exempel, man tror på eller kanske inte tror på. 

    Jag förutsätter också att jämlikheten innefattar lika behandling inför lagen eller från myndigheter; att till exempel inte en rom ska straffas lättare än andra eller att samma person ska ha svårare att söka tillstånd eller bidrag för olika saker.

 

Något som är viktigt här är också likvärdiga levnadsvillkor; något som kan vara extremt svårt i praktiken, men en startpunkt kan vara att ingen ska behöva vara hemlös. Här skiljer sig ideologierna åt; det är det som gör det svårt att bestämma var gränsen ska gå för vilka bidrag som ska finnas eller inte. En ideologi kan hävda att man ska arbeta för sitt uppehälle medan en annan hävdar att de som kan arbeta har ett ansvar att hjälpa till ekonomiskt när det gäller folk som inte har tak över huvudet eller mat för dagen.

    En kompromiss kan vara att den lägsta gränsen för andras ansvar gentemot andra människor ska vara tak över huvudet och mat för dagen.(Detta är ett exempel på det jag nämnde ovan; att det är bäst för en majoritet: de som måste betala lite mer behöver inte betala jättemycket mer, och de som har det svårt får det så bra som möjligt men kanske inte en livskvalitet som de flesta skulle önska.)

    Ska man däremot se till vad som är bäst för ett helt samhälle kan man byta perspektiv och istället tänka att en som har mycket(bra ekonomi, många privilegier etc) rent teoretiskt kan förlora allt, till exempel om den har ett riskfyllt jobb eller är med i någon form av katastrof, medan en människa som redan har det svårt inte har så mycket att förlora(såsom pengar eller kanske bostad om den är hemlös). Ser man saken på det här sättet blir det tydligt att ansvaret för många kommer öka, om man inser att "det kanske kan hända mig också". (Jag vet att den här diskussionen blev utdragen och kanske sjukt oklar, men säg gärna vad jag kan förtydliga om det är någon som inte förstår.)

En sak jag tycker är extremt viktig är yttrandefrihet, att man ska få säga och tycka vad man vill så länge man inte diskriminerar någon eller bryter mot något i den förra rubriken. Detta är viktigt särskilt för att jämlikheten ska fungera; får man ingen information kanske man inte ens har möjlighet att välja religion eller parti att rösta på, helt enkelt för att man inte vet om sina egna möjligheter.

    Yttrandefriheten tror jag också är en viktig grund för fri partibildning: har man inte möjlighet att få ut sina åsikter har man heller ingen chans att påverka = inget nytt parti(vars uppgift ju är att påverka saker i olika riktningar). 

    Detta kan krocka med många saker, exempelvis kravet på jämställdhet (om man kanske starkt ogillar bögar och jättegärna vill säga det men inte får pga lagar om diskriminering, eller om man är jättekristen men lever i ett islamdominerat land), särskilt om flera människor tycker olika, men det är samtidigt viktigt att ventilera ett samhälle med flera olika åsikter och ideologier för att faktiskt kunna se saker ur olika perspektiv och inte bara fatta beslut utifrån en källa. Ett starkt exempel är folkomröstningar där man måste kunna ta del av information för att ta ett så bra beslut som möjligt enligt vad man själv tycker, och man kanske inte kan "tycka" på en så stark grund om man är helt omedveten om vad resultatet kommer innebära. I värsta fall kan det gå i helt motsatt riktning i slutändan utifrån vad man önskade eller "tyckte"(utan informationen).

    Medielandskapet är viktigt särskilt som en kanal för informationen att nå ut, alltså som ett redskap, men också som granskare(det är därför oberoende är viktigt) av till exempel landets politik. Granskningarna är ytterligare ett led i ämnet åsiktsbildning, där många av besluten man tar beror på vad man själv tycker är rätt och fel, och därmed vad folkets politiska representanter har gjort för rätt och fel enligt ens egna åsikter. Det hela går alltså tillbaka till det demokratiska i att kunna göra sina val baserade på kanske inte fakta, utan snarare etik och moral då faktan ofta varierar beroende på vem man frågar. I slutändan är källkritik kanske alltid nödvändigt, men om man bortser lite från siffror eller annan fakta och baserar sina val på rätt och fel, som alltid varierar från person till person, kanske valen blir så optimala som möjligt när det handlar om vad varje individ tycker.

(Återigen, säg till ifall det är oklart! Har svårt att formulera mig i den här frågan och att samtidigt hålla mig till ämnet.)

 

 

 

Om man tittar på NE.se är de sociala förhållandena i Irland sådär, med 12 procent av befolkningen som lever på under 52 pund per vecka och stora inkomstklyftor. Det står inte när artikeln på NE är skriven men jag antar att den är faktakollad eftersom all information på sidan är copyright 2013 av Nationalencyklopedin. Något som inte heller verkar vara så bra ställt är jämställdheten, vilket jag baserar på information ur samma artikel som bland annat säger att preventivmedel inte säljs annat än till gifta par och att abort inte är tillåten utom när det kan garanteras att kvinnans liv är i fara om hon föder barn. Detta har naturligtvis med det katolska inflytandet att göra, där kvinnosynen kanske inte är den man skulle önska, och det här är ett jättebra exempel på det jag nänmde ovan, att fri åsiktsbildning kan krocka helt med jämställdhet eller jämlikhet: man ska få välja sin egen religion och tro på det man vill, men om religionen i sig inkräktar på egna rättigheter enligt jämlikhetskravet kan det vara extremt svårt att "välja" vilket som är det rätta eller viktigaste demokratikravet. Här är, enligt mig, kanske ändå jämlikheten viktigare än religionen då kristendomen är extremt gammeldags jämfört med vår moderna demokrati, och att det kanske är den gamla kvinnosynen som måste ändras snarare än folket för att de ska göra "rätt" enligt vad deras Gud säger åt dem.

    Om dessa människor istället själva inte alls vill göra abort eller bara tycker att religionen är det rätta att följa ska de naturligtvis få välja det, enligt den fria åsiktsbildningen. Det vore underligt att kräva abort hos en kvinna som inte vill det och tycker att det är fel. På detta sätt kan de båda, religionen och jämställdheten, kanske ändå samverka. (Jag använder laglig abort som ett exempel på jämställdhet eftersom barn är något som både kvinnor och män ska kunna välja bort och om en kvinna inte vill ha sitt barn är abort ett av sätten att gå till väga på)

 

Enligt Landguiden antog Irland 2010 en lag, blasphemy law, som förbjuder folk att häda, att uttrycka negativa åsikter om religionen. Lagen gäller för alla religionen även om 9 av 10 på Irland är katoliker. Detta är ett hårt slag mot yttrandefriheten, men samtidigt ett slag FÖR religionsfriheten: å andra sidan, om ingen får säga emot en religion så är det svårt att debattera emot den överhuvudtaget vilket ger religionen en stor fördel gentemot yttrandefriheten. Som jag tidigare skrev är katolicismen redan ett hinder för övriga rättigheter, som jämställdhet vilket nu blir ett ännu större hinder eftersom det inte får sägas emot. 

    Ett så stort ingripande på yttrandefriheten kan jag inte se som annat än negativt: den fria åsiktsbildningen kanske är kvar, men om man inte har en chans att uttrycka sina åsikter utan att behöva betala 25 000 euro i böter(som mest) spelar det ingen roll vad man tycker. Detta gör det omöjligt att debattera mot exempelvis katolicistisk undervisning i skolan eller på andra platser där religionen har stort inflytande då religionen är skyddad av lagen. Religion BÖR vara skyddad av lagen, men inte på ett sådant sätt att det inskränker på andra rättigheter.

 

Irland är ett av länderna i Europa där religionen är väldigt viktig. Nästan nio av tio är kristna katoliker(Landguiden). Detta har skapat många motsättningar i landet, bland annat sociala klyftor i samhället och flera inbördes strider. Skillnaderna mellan de katolska och de protestantiska människorna ledde bland annat till delningen av ön, då Nordirland blev en del av Storbritannien men resten, republiken Irland, bröt sig loss. En annan konsekvens till religionens starka fäste i samhället är att abort inte är tillåten och att lagliga preventivmedel endast säljs till gifta par(NE). 

 

Landet är en stor exportör av nötkött vilket bidrar till ekonomin som ändå ligger på ett högt budgetunderskott(NE). Landet hade stor ekonomisk tillväxt bland annat under 80-talet, då det ofta kallades för den keltiska tigern, men just nu är landet i en ekonomisk svacka vilket ökar emigrationen. Emigrationen har varit stor under hela 1900-talet, på grund av en svält under 1800-talet och fortsatt dålig ekonomi efter den händelsen. Nu under eurokrisen har utvandringen återigen ökat(Languiden).

 

Något som är viktigt för landet är turism. 6-7 miljoner människor besöker landet årligen, och Irland är överlag bra på att marknadsföra sig.

 

Politiken i Irland består av en president med främst ceremoniella uppgifter, en premiärminister som styr regeringen och ett parlament med 60 ledamöter som väljs för 5 år framåt. Valdeltagandet är relativt lågt, ca 56% i presidentvalet och 70% i parlamentsvalet(Landguiden). Landet har sedan 1990-talet varit med om många korruptionsskandaler(NE).

 

Massmedian i Irland är både privat och statlig, med ett antal radio- och tv-kanaler och flera olika dagstidningar och söndagstidningar.