allaround.blogg.se

Massmedia kallas inte den tredje statsmakten utan anledning. Det är genom medier såsom tv, radio och tidningar som vi får möjlighet att bilda oss en uppfattning om saker – inte minst politiskt. Därför är det väldigt viktigt att informationen media sänder ut är så opartisk och sanningsenlig som möjligt. Massmedia bör inte vara ett politiskt slagfält som favoriserar sidor. Men så är det tyvärr ibland.

USA är ett mycket bra exempel på detta. Massmedierna är några av Amerikas största vinstdrivande företag och det finns åtskilliga exempel på när man låtit pengarna gå före sanningen[1].  Ca 98% av USA’s befolkning innehar minst en TV, som tillsammans med radion är den mest populära nyhetskällan[2]. Dagstidningarna har inte alls lika stor betydelse i USA som de har i Västeuropa och man har bara fyra stycken tidningar som når en vardagsupplaga på över en miljon exemplar[3] – förvånande siffror med tanke på att landet innehar en befolkning på över 316 miljoner människor.  Bland de populäraste nyhetskanalerna i USA hör CNN, Fox News och MSNBC. PÅ 90-talet blev CNN anklagat av konservativa anhängare för att vara för liberala i sitt nyhetsstoff, men på senare år har MSNBC tagit platsen som den mest liberalt vinklade nyhetskanalen[4]. Fox News är minst sagt en lika omdebatterad nyhetskanal, som många gånger blivit anklagad för att visa nyheter till de konservativa Republikanernas (ett av de amerikanska partiernas) fördel[5].

Vad som kan ses som oroväckande i det här sammanhanget är att många Amerikaner förutsätter att nyheterna som visas på dessa nyhetskanaler tar fram en objektiv bild av verkligheten. Många väljer att titta på endast sin favoritkanal – ofta den som stämmer bäst överrens med deras egna åsikter. Detta ger självklart en allt annat än nyanserad bild av situationer och verkligheten, vilket gör det svårt att ifrågasätta och skapa sig en egen uppfattning. Det här gör att stor del av den amerikanska befolkningen är väldigt mottaglig för propaganda, vilket är vad politiker i stor utsträckning använder sig av för att bli valda. En till synes ganska oskyldig variant av detta kan vara att medierna får det att låta som att en åsikt innehas av många. Eftersom att vi människor gärna rättar oss efter massan så blir detta ett sätt att styra åsikterna/opinionsbildningen.

Men det är inte bara inom val-situationer som mediernas partiska vinkling kan bli ett problem. Den är till en stor nackdel även vad det gäller jämställdheten i landet. T.ex. så citeras män fem gånger så mycket som kvinnor i kvinnofrågor såsom abort[6]. Att kvinnor har svårt att få politisk plats i media är inte svårt att räkna ut.

Det är självklart inte bara i USA som nyheterna är vinklade. Det sker överallt i hela världen. Bara för att nyheten över huvud taget ska bli satt på pränt krävs det att den tar sig igenom såkallade ”gate keepers”, gallringen/ filtrerar mellan nyheter där bara det mest intressanta plockas fram. I denna process så ska vi ha i bakhuvudet att gallraren för det första gallrar och kortar ner nyheten efter sina egna personliga uppfattningar, värderingar och intressen (med andra ord stor risk för selektiv perception där gallraren bortser från åsikter som inte stämmer överrens med sina egna). Sedan så vill man ju också att nyheten ska sälja så bra som möjligt och väljer därefter nyheter som man tror att läsaren är intresserad av. Eftersom att nyheter som berör oss själva intresserar oss mest – hårddraget så bryr jag mig som Stockholmare inte speciellt mycket om vad som händer i Helsingfors –, så blir dessa en stor del av vad som presenteras. Detta gör att vi riskerar att missa den omvälvande, helhetsomfattande världsbilden.

Anledningen till att nyheter över huvud taget inte kan vara fullt objektiva är att vi är människor. När en reporter skriver ett nyhetsreportage så är det en omöjlighet att hon helt utelämnar sina egna värderingar och åsikter eller använder sig av selektiv perception. Det blir helt enkelt svårt att inte värdera vad man skriver. Dessutom handlar det för vinstdrivande massmedier att dra till sig så många läsare som möjligt och därmed skriver man så underhållande som möjligt. Man förenklar och dramatiserar nyheterna, vilket också är en form av vinkling[7]

Vilka det är som tillhandager oss nyheterna är också viktigt att komma ihåg. Som Zigma skriver så kommer 8/10 av de utlandsnyheter som presenteras i Svensk media från ett fåtal olika nyhetsbyråer. En av de största av dessa är den Amerikanska nyhetsbyrån Associated Press. Nyheterna från dessa byråer är självklart gallrade utefter deras intressen och värderingar, så redan när de Svenska redaktionerna får in dem så är de på ett sätt vinklade.

Att vara källkritisk och medveten om att inga medier är helt opartiska är alltså viktigt att komma ihåg. Jag anser att det borde vara en viktig del av den amerikanska undervisningen – ja, hela världens undervisning – att informera om detta, så att befolkningen får kunskap och därmed möjlighet att åtminstone välja själva omde vill skapa sig en egen uppfattning.

Demokrati betyder att makten utgår ifrån folket, men vad menas egentligen med det? De mest grundläggande demokratiska kriterierna ur min synvinkel är dessa:

Rättvist valsystem/majoritetsprincipen: Allas röster bör vara lika mycket värda. Vem ska bestämma vilka röster som ska vara värda mer än andras? Hur skiljer man folk från folk? Demokrati betyder att makten utgår ifrån folket, och då bör hela befolkningen räknas in. Är det en viss grupp människor som privilegieras över andra så kan detta leda till bristande tilltro inför staten och missnöje bland folket. Majoritetens vilja är vad som bör styra beslutsfattningen. Om inte allas röster är lika mycket värda som kommer det inte bli en majoritetsprincip. Detta leder till att endast en minoritet gynnas.

Yttrandefrihet/Tryckfrihet: Med maktdelningsprincipen brukar man tala om den dömande, den lagstiftande och den verkställande makten. Men jag tror inte att det skulle finnas någon garanti för att de tre ovanstående skulle sköta sig om det inte vore för en granskande makt. Yttrandefriheten är vår garanti för att allas åsikter ska kunna bli hörda. Utan den skulle vi inte kunna granska och analysera staten och regeringen, eller få möjlighet att bilda oss en egen uppfattning om situationer över huvud taget eftersom att bara en sida skulle presenteras. Både genomtänkta som ogenomtänkta påståenden bör få yttras, för historien visar tydligt hur viktigt det är att ifrågasätta även de mest etablerade sanningarna (för bara några hundra år sedan var det t.ex. en väletablerad sanning att jorden var platt). Och med tanke på att den enda som har något att förlora på att sanningen kommer fram är den som har orent mjöl i påsen, så går det egentligen inte att argumenter mot yttrandefrihet. Var gränsen mellan rätten att säga sin åsikt och rena personangrepp går, är dock en fin linje värd att diskuteras. Yttrandefriheten bör självklart inte missbrukas – men förbjuder man någon att säga en sak så blir det ju inte någon riktig yttrandefrihet längre utan snarare yttrande”frihet”-med-vissa-begränsningar istället.
Utan möjlighet att skriva ner sina åsikter så är yttrandefriheten – speciellt i dagens samhälle där så stor del av vårt liv spenderas bakom datorskärmar – egentligen värdelös. Därför har jag skrivit yttrandefrihet/tryckfrihet som en punkt; eftersom att de för mig går hand i hand.

Lika rättigheter: Alla människor är lika mycket värda och bör där med ha lika rättigheter oavsett kön, sexualitet, funktionshinder, etnicitet etc. För ett demokratiskt och jämlikt samhälle är det viktigt att alla behandlas lika och ges samma förutsättningar. Att diskriminera eller förtrycka andra människor på olika sätt sker dessutom oftast för egen vinning; psykisk som materiell, vilket inte är hur en demokrati bör se ut. En enskild individ eller minoritet ska inte gynnas.

USA

Rättvist valsystem/majoritetsprincipen: USA är en demokrati med regelbundna val. De har tre olika val; kongressvalet (två-års perioder), senatvalet (sex-års perioder) och presidentvalet (var fjärde år) där det sistnämnda är det som får mest uppmärksamhet och som vi därmed vet mest om.
Presidentvalet är dock egentligen inte ett nationellt val, utan mer 51 olika val på delstatsnivå. I presidentvalet så är det nämligen inte presidenten i fråga du faktiskt röstar på utan istället elektorerna i din delstat, som då alltså tillhör olika partier.[1] Elektorerna röstar sedan i sin tur fram presidenten, vilket betyder att om flest Demokratiska (Barack Obamas parti) elektorer har blivit valda, så röstar de självklart fram Obama som president. Detta innebär dock att om 60% av rösterna går till Republikanerna (oppositionen) i t.ex. New York, så väljs en  republikansk elektor att företräda delstaten, som självklart väljer sitt partis president att rösta på. De 40% av New Yorks invånare som röstade på Demokraterna (Barack Obama), tja, deras röster går helt till spillo. Detta innebär alltså att en massa röster försvinner i valet, vilket är anledningen till att det fyra gånger i landets historia har tillsatts presidenter trots att de inte fått flest väljarröster. Ett exempel på detta är 2000-års val där George W Bush vann även fast Al Gore fick flest väljarröster.
Som om det inte vore nog med det, så har dessutom vissa delstater fler elektorer än andra – alltså fler röster än andra. Kalifornien som har en väldigt stor befolkning har t.ex. 55 röster medan Montana bara har tre. Detta medför att vissa delstater blir viktigare än andra att vinna röster hos, och därför sker valkampanjerna nästan uteslutande i dem. ”Swinger states” är de delstater som presidenterna siktar in sig mest på. Det är alltså delstater med ungefär lika många Demokrater som Republikaner, vilka man då självklart hellre väljer att åka och kampanjera för än delstater som man redan vet vad de brukar rösta på.
Totalt finns det 538 elektorsröster, och för att bli president behöver man 270 stycken. Egentligen handlar alltså presidentvalet inte om att få majoriteten av väljarnas röster utan snarare majoriteten av elektorernas röster. [2]
Med tanke på att USA är ett så pass stort land så kan jag förstå att de har valt den typ av statsskick som de har. Att presidenten har så stor makt gör att beslut kan fattas snabbare, och att ha proportionella val skulle troligen ändå resultera i det block-system som vi har i Sverige idag, där det skulle ta ännu längre tid än det redan gör att förhandla fram beslut som alla partier kan godkänna.
Men att det är ett stort land skulle å andra sidan också kunna vara en motivation för att ha just proportionella val, eftersom att det är så många röster som ska bli hörda. Som valsystemet ser ut idag så är jag inte ens säker på om jag kan hålla med om att USA följer majoritetsprincipen, eftersom att de inte går efter befolkningens röster utan delstaternas - elektorernas. Eftersom att det är ett ”the winner takes it all”(det parti som får flest röster i en delstat får hela delstatens stöd) -system så gör också detta att man troligen lägger rösten på det minst dåliga av två ”onda” sidor, eller struntar i att rösta alls eftersom att man vet att ens röst inte kommer räknas ändå.
Valdeltagandet i USA är väldigt lågt; under femtio procent. Detta kan dock inte bara förklaras med att många är missnöjda med elektor-systemet, utan också med att valdagen är på en tisdag t.ex. då man måste ta ledigt från jobbet med avdrag på lönen, att du är förbjuden att rösta om du sitter i fängelse och att det över huvud taget är en krånglig process att bli röstberättigad eftersom att du måste registrera dig själv etc. Men man kan ändå ana att en stor anledning till det låga valdeltagandet är just att det är i praktiken är ett tvåpartisystem. Jag tror att det skulle vara lättare att ta hänsyn till fler perspektiv av frågor ifall det fanns fler än bara två partier som styrde landet, alltså om man hade proportionella val. Att veta att ens röst spelar roll och kan göra skillnad, ökar motivationen.

Yttrandefrihet/Tryckfrihet:
Enligt lag så är yttrandefriheten skyddad i USA och censur är förbjuden. Yttrandefriheten är dock begränsad inom vissa ramar, där du t.ex. inte får hålla tal som uppmuntrar människor att bryta mot lagen[3], trycka artiklar i skoltidningen som strider mot skolledningens riktlinjer, sprida baronpornografi eller säga saker som kan orsaka andra människor skada ex. skrika att det brinner i en biosalong på skoj[4]. Enligt mig så är konventionen helt rimlig; frågan är snarare hur den fungerar i praktiken. En av de allvarligare inskränkningarna på yttrandefriheten är den såkallade ”gag-ordern” som ger den Amerikanska staten rätt att kräva tystnadsplikt av sina medborgare, som då inte får berätta om den berörda situationen ens för en advokat. Detta kan man tänka sig är ett väldigt effektivt sätt att förhindra att statshemligheter läcker ut – på både gott och ont. Personligen tycker jag att lagen har fler negativa aspekter än positiva, med tanke på att den är så pass total och kan användas av statsauktoriteter för egen vinning. Å andra sidan är den säkert väldigt användbar i fall när det är viktigt att viss information inte läcker ut.  

Lika rättigheter:
Eftersom att USA grundades 1776, liberalitetens tidsålder där människans frihet stod i fokus så är det inte konstigt att landet byggdes och lagförfattades med dessa tankar om varje individs rättigheter och friheter som grund. Ändå så har under stor del av landets historia olika minoritetsgrupper blivit oerhört förtryckta och än idag kan man ställa sig frågan hur det kommer sig att övervägande delen av människor i fängelserna är färgade, trots att landets totala befolkning är övervägande vita. [5] Samkönade äktenskap är fortfarande förbjudna i 30 av de 51 delstaterna och diskriminering mot homosexuella förekommer.[6] Många anser dessutom att kvinnors rättigheter håller på att begränsas i och med att abortlagar skärps så att det ska bli svårare att göra abort. För varje dollar tjänar en kvinna 77cent och ensamstående kvinnor samt svarta kvinnor tjänar ännu mindre. Den färgade befolkningen har över lag sämre tillgång till sjukvård och ekonomisk standard. Lika rättigheter betyder för mig jämlik behandling, vilket jag inte anser att USA lever upp till eftersom att delar av befolkningen tydligt diskrimineras/ges inte samma förutsättningar som andra.