allaround.blogg.se

Slutsats

Min slutsats kring Belgien är att det är ett demokratiskt land, trots att det inte uppfyller alla punkter fullt ut i min analysmodell eller är optimalt när det kommer till ex. massmedia. I en idealvärld så skulle alla länder som får kallas för en demokrati uppfylla alla punkter samt vara optimala inom alla olika sektioner. I realiteten så skulle vi då inte ha ett enda land som vi kan kalla demokratiskt.

Anledningen till att jag väljer att trots allt hävda att Belgien är demokratisk är att de uppfyller nästan alla punkter i analysmodellen och de punkter de inte uppfyller jobbar de aktivt med att förändra till det bättre. De jobbar även med att uppfylla alla mänskliga rättigheter samt uppfyller redan de flesta. Även de punkterna i min analysmodell och de mänskliga rättigheter de inte helt uppfyller har de kommit långt med.

Deras största problem är, och har alltid varit, splittringen i landet och det är därför jag valt att konsekvent problematisera detta. Trots splittringen så har alla invånare det förhållandevis bra jämfört med invånare i många andra länder.

En del av de problem jag valt att ta upp är även sådana som inte existerar i dagsläget utan hotar att uppkomma om de inte lyckas lösa situationen. Skulle Belgien lyckas lösa de meningsskiljaktigheter som finns så skulle landet ta ett enormt steg mot att bli ännu mer demokratiskt än i nuläget. Då uppdelningen i landet ligger bakom en stor del av landets tillkortakommanden, ex. massmedian, så skulle dessa automatiskt lösas/förbättras om motsättningarna försvann. 

 

Källkritisk diskussion

Källförteckning:

Artiklar:

UD, Belgien MR-rapport, 2010, 2010, Hämtad: 2013-10-2  

Filmer:

Medialized: Nothing but the truth, av Johan Romin, Erik Sandström, översättning: Marie Lidgren, 2011

Hemsidor:

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/ Hämtad: 2013-10-21

http://www.landguiden.seAktuell politik: uppdaterad 17/9-2012, Befolkning och språk: uppdaterad 7/9-2012, Ekonomi: uppdaterad 17/9-2012, Massmedier: uppdaterad 31/8-2012, Modern historia: uppdaterad 7/9-2012, Politiskt system: uppdaterad 3/7-12, Religion: uppdaterad 31/8-2012, Sociala förhållanden: uppdaterad 31/8-2012, Utbildning: uppdaterad 31/8-2012, Hämtad: 2013-10-21

http://www.ne.se Demokrati, Nazism, Belgien: Massmedier, Näringsliv, Sociala förhållanden, Statsskick och politik, Hämtad: 2013-10-21

Källkritik:

Alla källor är andrahandskällor då de är andra människor som hört eller läst något, tolkat och värderat informationen för att sedan föra den vidare.

Landguiden är en sida skapad av Utrikespolitiska institutet och har syftet att fungera som ett sorts uppslagsverk. Sidan uppdateras kontinuerligt av deras redaktörer vilket gör att det ur ett tidsperspektiv är en bra källa att använda. Enligt hemsidan så uppdaterar de inte kring enskilda nyheter utan tar bara upp saker som de tror är en bestående förändring eller ger djupgående konsekvenser. ^[1] Detta innebär att de är redaktörerna som har värderat vad de anser är viktigt och bestående vilket ger en ganska subjektiv bild som är baserad på deras tidigare erfarenheter. Å andra sidan förhindrar det delvis att en felaktig bild baserat på något tillfälligt fenomen ges, och det är aldrig deras egna åsikter som presenteras vilket ökar objektiviteten. Personalen på Utrikespolitiska institutet är forskare och utrikespolitiskt kompetenta redaktörer och enligt dem själva är de ett oberoende institut vars mål är att berika utrikespolitiska diskussioner. ^[2] Medarbetarna kvalificerar in som kompetentare än de flesta att avgöra vilket information som är relevant eller inte vilket bidrar till källans trovärdighet och att innehållet är äkta. Institutet är finansierat på en rad olika sätt: statliga anslag, evenemangsintäkter, forskningsanslag och intäkter från försäljning. ^[3] Att de är finansierade på en mängd olika sätt bör minska risken att en enskild aktör kan påverka innehållet genom hot om att sluta bidra med pengar. I och med att Landguiden noga granskar de källor de använder så är informationen ur ett äkthetsperspektiv bra.

NE syfte är att tillhandahålla information som är opolitisk, objektiv och faktabaserad enligt deras hemsida. ^[4] De som skriver artiklarna är ämnesexperter inom sina områden vilket ökar källans trovärdighet. Hemsidan uppdateras löpande vilket är positivt ur ett tidsperspektiv. Syftet verkar vara precis de som de själva påstår; att sprida faktabaserad och objektiv information. De granskar all information noggrant innan den används vilket gör att innehållet bör vara äkta och korrekt och informationen hämtad därifrån berör endast fakta som tas upp av andra källor också. Det är aldrig åsikter som presenteras vilket gör källan objektiv.

FN är en nationellt erkänd organisation med hög trovärdighet. Hemsidan jag använt mig av är inte FN:s egna utan tillhör det svenska FN-förbundet vilket jobbar med FN:s frågor i Sverige. [5] För att få använda FN:s logotype krävs dock tillåtelse av FN-sekretariatet i NY. [6] Då hemsidan använder sig av logotypen bör de fått godkänt av FN-sekretariatet. Därmed bör även informationen på hemsidan stämma då det borde ligga i FN:s intresse att information kopplad till deras logga är sann. Hela poängen med att kräva godkännande av användandet av loggan är ju troligen att ha koll på att sådant som nämns i samband med deras logga är sådant de står för. Hemsidan uppdateras löpande vilket är positivt ur ett tidsperspektiv. Syftet med hemsidan verkar vara att sprida information kring FN:s arbete, belysa olika aktuella händelser kopplade till FN samt driva olika kampanjer i syftet att stödja FN:s arbete. Självklart finns tendenserna att belysa det FN gör positivt då de i princip tillhör FN. Därmed blir informationen de förmedlar subjektiv då den är ur FN:s synvinkel. Dock brukar FN basera sina projekt på gedigen fakta vilket skänker informationen viss objektivitet. Informationen jag hämtat från hemsidan är kring de mänskliga rättigheterna. Då det är FN som står bakom dessa [7] så bör deras hemsida vara bäst att hämta informationen ifrån. Vidare är det ren fakta jag hämtat vilket gör just denna information objektiv.  Samma information kan hämtas från andra hemsidor vilket också stärker informationens sanningshalt.

Rapporten från UD är från 2010 vilket inte gör den optimal ur ett tidsperspektiv. Mycket kan ha förändrats under tre år. Deras syfte med rapporten är enligt dem själva att ”tillhandahålla korrekt och lättillgänglig information på svenska om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder”. Det uttalade syftet verkar stämma överens med det som hemsidan förmedlar. De färdiga rapporterna baseras ”i stor utsträckning på tillgänglig och offentlig information, inklusive information från människorättsorganisationer som Amnesty, från andra länder samt från FN - framförallt den granskning av enskilda länder av FN:s konventionskommittéer för mänskliga rättigheter och FNs allmänna ländergranskning (UPR) regelbundet utför.
Därtill tillkommer information från ambassadernas och departementets egna kontakter med olika aktörer i respektive land, inklusive myndigheter, FN-organ och organisationer som arbetar till skydd för de mänskliga rättigheterna.” [8]

Att de använder sig av källor som i sammanhanget får kallas opartiska, ex FN och Amnesty är positivt när det kommer till tendenser. Offentlig information och information från ambassaderna däremot vill troligen sprida en positiv bild av landet och dess jobb med mänskliga rättigheter och har möjlighet att noga värdera informationen de sprider vidare. Detta kan till viss del minska sanningshalten i rapporterna men då UD kompletterar med information från andra källor så ökar trovärdigheten något igen. Vad som hade gjort rapporten bättre hade varit om de i texten refererat till sina källor. På så sätt hade det även varit lättare att separera fakta given av ambassaderna mot fakta givet av ex Amnesty.

Filmen är skapad relativt nyligen vilket är positivt från ett tidsperspektiv. Det är dock svårt att hitta information kring filmen. SLI (svenska läromedel på internet) som är sidan filmen sågs via har inte skrivit mycket om den. Vidare så är det svårt att hitta information om själva SLI vilket gör det svårt att avgöra huruvida källan är trovärdig. En Google-sökning på filmens namn visar dock att filmen är en del av en programserie som visas på UR som handlar om källkritik. På UR:s hemsida hittas följande text:

”UR är en del av svensk public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT. Vårt uppdrag är att producera och sända kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker det andra gör inom utbildningsområdet. Vi tar också ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning samt språkliga och etniska minoriteter. Vi driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT och sänder även i SR:s och SVT:s kanaler. UR finansieras med radio- och tv-avgiften”. [9]

Min bedömning är att deras syfte är detsamma som de själva hävdar. UR anses även vara en ”säker källa” med kompetenta personer som ligger bakom deras material vilket gör att filmen genast får högre trovärdighet. I filmen finns tydliga tendenser till att belysa det negativa kring massmedia och försöka påvisa att massmedia ”lurar” oss. Även fast att filmen har starka och tydliga tendenser så är dess syfte ändå bra då den ger en annan bild av massmedia än den vi oftast tar del av vilket gör helhetsbilden mer nyanserad.

 

---