Analysmodell för demokrati samt applicering på Belgien
Analysmodell för demokrati
Jämlikhet: Med jämlikhet menar jag att människors värde är detsamma, oavsett kön, religion, ursprung, bakgrund, sexuell läggning, handikapp, ålder, ekonomi eller liknande.
Att alla människor värderas på samma sätt oberoende av ovanstående är grundförutsättningen för ett fungerande och rättvist samhälle. Människor måste i grund och bottnen värderas för att de är just människor och inte för de yttre attributen. Annars finns risken att människor särbehandlas, nedvärderas eller diskrimineras. Utan en tro på att människor är lika värda så skapas möjlighet att godtyckligt behandla och hantera människoliv hur som helst.
Detta bör automatiskt innebära människors rätt till valfri religion, sexuell läggning etc.
Till viss del syftar jag även på en ekonomisk jämlikhet. Den punkten är dock mer komplicerad. Vi lever i ett samhälle där saker ständigt värderas. Även om alla olika yrken, tjänster och liknande behövs anser vi dem vara mer eller mindre viktiga och betalar dem därefter vilket leder till en ekonomisk ojämlikhet. Vidare så hanterar människor de pengar de har på olika sätt, en kan spara, investera, spendera, vilket också skapar förutsättningar för ojämlikhet inom ekonomi.
En millimeter-rättvisa ur ett ekonomiskt perspektiv är alltså inte vad jag tror på, eller i alla fall ser som genomförbart. Däremot bör alla ha en ekonomi som ger förutsättning till att leva ett drägligt liv med mat för dagen och tak över huvudet. Dessutom bör det finnas någon form av skyddsnät för de som av olika anledningar inte har möjlighet att själv kunna skapa sig en försörjning. Då alla människor är lika värda är det också allas skyldighet att se till att alla har förutsättningar att kunna vara lika mycket värda.
Yttrandefrihet: Enligt mig är yttrandefrihet något av de viktigaste vi har och en av grundförutsättningarna för att ett land ska kunna kallas demokratiskt. Det är ett kriterium som inte bara berör politik, utan även det vardagliga livet.
Att inte få yttra sina åsikter kring saker och ting skapar ett land där alla lever i förtryck. Att kunna yttra sina åsikter och ventilera sina tankar och idéer är grundförutsättningar för utveckling och förändring. Ett samhälle skapas av dess medborgare och ger man inte alla medborgare chans att komma till tals så är inte samhället längre till för alla, utan endast ett fåtal.
Rösträtt (på villkoren fria, hemliga, regelbundna val med fler än ett parti): Rösträtten är viktig för att samhället ska skapas av de människor som lever där, för att alla ska få uttrycka sin åsikt och ta del i beslut som rör en själv. Dock harrösträtten i sig är inget egenvärde. Får jag rösta, men inte själv välja vad jag vill rösta på så kommer rösten inte representera mig och mina åsikter vilket är grundtanken. Detsamma gäller om det enbart finns ett parti att rösta på; valmöjligheten är borta och därmed så är inte rösten nödvändigtvis representativ för mig.
Anledningen till att det är viktigt med hemliga val är att det i vissa länder innebär stor fara om en inte röstar på ”rätt” alternativ. Hotet kan givetvis komma från den befintliga staten eller ett annat parti, men också från folk i ens omgivning eller familj som inte delar åsikt. Dessa hot kan då påverka hur du väljer att rösta.
Valen bör vara regelbundna i och med att man ska ha rätt att ändra åsikt. Då världen är ständigt föränderlig så är det nästan lite naivt att tro att ens åsikter alltid kommer vara desamma, samt att dessa alla situationer alltid löses bäst på ett sätt.
Rösträtten tycker jag därför blir relevant först när villkoren är uppfyllda. Varje persons röst bör också vara lika mycket värd på grund av jämlikheten.
Makt som utgår från folket: Ordet demokrati i sig betyder folkstyre. När man pratar om demokrati i politisk mening så brukar det handla om att makten ska utgå från folket.[1] Logiken kring detta är ganska klar. Alla människor är lika mycket värda, samhället skapas av de människor som bor där och alla har rätt att påverka sin egen livssituation. Om man tar detta i beaktning så blir slutsatsen att makten bör utgå från folket.
Rättssäkerhet: Samhällets struktur byggs till stor del av de lagar vi skapar. Utan bestämmelser för vad som är rätt och fel, lagligt och olagligt, så skulle det råda kaos. I och med våra åsikter kring rätt och fel så finns det även bestraffningar. Jag anser att rättssäkerheten är viktig för att se till att individen inte utsätts för övergrepp av systemet. Att alla blir likvärdigt bedömda för likvärdiga brott, att en får möjlighet till rättegång och att personliga relationer till de som dömer, både i negativ samt positiv bemärkelse, inte ska påverkar hur vi bedöms är essentiellt.
Detta är dels en rättviseaspekt likväl som en fortsättning på tidigare punkt där människors värde är lika och därmed har rätt till samma bedömning.
Reflektion: Att ett land uppfyller något eller några kriterier gör inte landet demokratiskt om man inte enbart syftar till en demokrati ur ex. politisk synpunkt. Ett beslut kan fattas i ett val som uppfyller alla villkor och där det är folket som röstar men det innebär inte per automatik att vad beslutet för med sig är demokratiskt. Ett exempel på detta är nazisterna som kom till makten på ett legalt sätt som överensstämde med författningen. [2] Detta innebär ju dock inte att det som nazisterna uträttade var demokratiskt. Därför bli punkten om jämlikhet oerhört central samt att den genomsyrar övriga punkter.
Belgien i jämförelse med modellen:
Då Belgien är en demokrati så uppfyller landet de flesta av ovanstående kriterier. [3] Många av dem benämns även i landets konstitution.[4]
Problematiken i deras fall ligger, enligt min analys, kring jämlikhet och makt som utgår från folket. Enligt Landguiden så är Belgien relativt jämställt även om könsdiskrimenering förekommer. [5] Detta styrks av rapporten kring mänskliga rättigheter i Belgien skriven av UD. Där sägs även att det år 2007 antogs en reviderad icke-diskrimineringslag som ska göra lagstiftningen lättare att applicera för de som utsätts för diskriminering. Homosexuella har samma rättigheter kring äktenskap och adoption som heterosexuella.[6] Fakta styrks av Landguiden. [7] De har ett omfattande socialförsäkringssystem där ålders- och änkepension, sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkring, semesterersättning samt försäkring vid arbetsolycksfall och yrkesskador ingår och utbildningen är avgiftsfri. [8] [9] Med andra ord har landet redan kommit långt med, och arbetar aktivt för att förbättra, sin jämlikhet.
Det som är problematisk är i nuläget kanske inte ett reellt problem utan ett potentiellt problem. Framförallt Flandern vill bli självständigt då de anser att för stora resurser går till Vallonien, något som skulle gynna den egna regionen men inte Vallonien.[10] Då Vallonien i nuläget är beroende av ekonomiskt stöd från EU och statskassan kan de tänkas att de skulle ha svårt att hantera den ekonomiska förlusten som en uppdelning av landet skulle innebära. [11] [12] [13]
N-VA, vilket är ett separatistiskt och nationalistiskt parti, fick vid valet 2010 flest mandat. De förespråkar just en uppdelning av landet och att de har flest mandat visar på en stark åsiktstrend.[14]
En konflikt kring huruvida landet bör delas upp eller om det drabbar Vallonien för hårt ekonomiskt kan göra att frågan om jämlikhet kan bli aktuell. Att det är framförallt flamländare som vill dela landet bör också beaktas. I en sådan situation blir majoritetsprincipen som beslutsfattande mer komplicerad. Det kan vara så att majoriteten i av befolkningen som helhet vill ha en uppdelning. Dock ligger majoriteten av den åsikten enligt fakta i den flamländska regionen och frågan blir då om man verkligen ska låta den majoriteten vara detsamma som en åsiktsmajoritet hos befolkningen som helhet. Frågan blir extra intressant med tanke på att de som skulle gynnas av uppdelningen är flamländarna. När åsiktsuppdelningen är så tydligt kopplad till regionsuppdelningen så är det också viktigt att titta på hur invånarna i landet är bosatta. Om det är fler bosatta Flandern så bör det ännu mer ifrågasättas hur majoriteten ska tolkas.
Problematiken med att makten ska utgå från folket ligger i monarkin. Landguiden hävdar att monarken utser regeringsbildare, har rätt att upplösa parlamentet samt utser samtliga av Belgiens domare på livstid.[15] NE hävdar att det på pappret ser ut som att monarken har stora maktbefogenheter men att detta inte stämmer i praktiken.[16] Oavsett så är det problematiskt att en person tillskrivs så mycket makt enbart på grund av sin födelselott. Då monarken inte är folkvald så kan inte heller dess makt sägas ha getts i förtroende av folket. Även detta kan sägas strida emot jämlikheten så till vida att en person kan härska över så pass många andra enbart på grund av sitt arv.